Den Svenska Rapporten DSR06-3_TXT.txt

Öppna i terminalen

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu-

                        Information För Entusiaster Nr. 06
                                  (del 3 av 3)
 
                              Släppt Juni 30, 1992
                                    Innehåll:

                                    Ed's Ord
 
               Datavirus i Krigsföring - Hackern är Nya Soldaten

                    E-Post Hålls Hemlig hos Svenska Företag

                              Elektroniska ID-Kort

                             Ny Kod var 60:e Sekund

                             Stulen PC Blir Obrukbar

                           Nu Hukar Piraterna i Taiwan

                           Om Ett År Ska Piraterna Bort

                            Förtydligande - Rätt om DI

                                      -----

                   Gamla Glömda - Barnens Eko, Maj 1992
                   Gamla Glömda - Godmorgon Världen, Maj 1992
                   Gamla Glömda - Dator Avslöjar Kontokortsbedragare

         _____________________________________________________________


                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ED'S ORD:                                                                  DSR

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstående källor ännu.  Vem som helst
   kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren blir adderad
   som informations-lämnare, eller författare till artikeln. Full diskretion
   om författaren/lämnaren så önskar. Artiklar/Information kan lämnas på de
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.

                                                             TC, DSR Editor
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATAVIRUS I KRIGSFÖRING - HACKERN ÄR NYA SOLDATEN:                  DSR (6/92)

    Vad hade hänt om USA inte varit fullt så framgångsrika med sina
Patriot-missiler och smartbombs under Gulfkriget förra året? förmodligen
ingenting. Enligt en bok skiven av reportrar från US News och World
Report kan ett datavirus ha orsakat det vaga motståndet från Iraks
försvar när USAs tunga bombplan ostört kunde oskadliggöra viktiga
strategiska mål. Det var Amerikanska "National Security Agency" som
tillverkade dataviruset och sedan med fara för livet lyckades lägga
in det i en Franskbyggd printer under det att irakier smugglade
printern via Amman till irakiska försvaret.

    Irakiska försvarets datorer som smittats av det insmugglade data-
viruset rensades kontinuerligt på samtlig information. Viruset undgick
länge upptäckt eftersom datorexperterna inte såg en möjlighet att det
placerats i en skrivare istället för i som vanligt i en dators system.
 
    Det är tydligt att datavirus är något att räkna med i framtidens
krigsföring.

                 :::: Information Lämnad av Mr Mac ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

E-POST HÅLLS HEMLIG HOS SVENSKA FÖRETAG:                            DSR (6/92)

    Anställdas e-post-meddelanden måste vara precis lika privata och 
skyddade som vanliga brev. Det är den samstämmiga åsikt som gäller på
de svenska företag och myndigheter som Computer Sweden talat med. Men
några formella regler som reglerar detta finns inte.

    -Jag har aldrig ens tänkt tanken att jag som chef skulle ge mig in
och rota i de anställdas e-post, säger Bo Norin, som är chef för e-post-
kommunikation på Posten.

    -Där måste man ha samma betraktelsesätt som för vanlig post där
brevhemligheten gälller. Punkt slut, anser han.

    Computer Sweden berättade i förra veckans nummer om det norska data-
företaget Memorex Telex i Oslo som av domstol dömts att betala ut 85 000
kronor i skadestånd till en före detta anställd. Företagets chef hade gått
in och läst den privata e-post-meddelanden utan att den anställde visste
om det.

    Första domen

    Eftersom företaget inte tydligt informerat personalen om att de om
de ville kunde gå in och läsa också alla lösenordsskyddade e-post-med-
delanden, ansåg domstolen att den anställde skulle tilldömas skadestånd.
Domen är den första i sitt slag, i såväl Norge, Sverige eller något
annat land.

    -Om en chef sitter och läser andras e-post, då är det ju faktiskt
direkt jämförbart med om man satt och sprätta deras kuvert, anser Bo
Norin på Posten.

    Posten har dock inte några uttalande regler för hur e-posten får
användas.

    -Nej, inte något som gäller restriktioner mot privata meddelanden.
Det är ungefär som om du använder telefonen för att snabbt ringa kompisen
från jobbet, det kostar också företaget några kronor, säger Bo Norin.

    Ainis Noritis arbetar med teknik- och affärsutveckling på ABB och har
varit med och introducerat e-post-systemet Memo inom koncernen:

    -Vi betraktar e-post på samma sätt som vanliga brev. De får inte
öppnas av andra än avsändaren. ABB har dragit liknelsen till vanliga brev
så långt att man till och med använder "frankerar" alla e-post-meddelanden
med elektroniska frimärken.

    -Där har vi precis samma pris-politik som gäller för vanliga brev.
Det kostar något att skicka också e-post.

    Det avancerade lösenordssystem som ABB har kopplat på sitt Memo-system
medverkar till att ge bra skydd för de e-post-meddelanden som skickas inom
koncernen, menar Ainis Noritis. Inte ens systemoperatören kan komma åt
andras e-post utan att det märks. Ainis Noritis ser i dagsläget inte några
problem med för mycket rent privata e-post meddelanden på ABBs Memo-nät.

    -Nej, vårt största problem är hur vi ska få upp e-post-användningen
ännu mer, säger han.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ELEKTRONISKA ID-KORT:                                               (DSR 6/92)

    ID-system med elektroniskt lagrade bilderm, som bl a tillhandahålls
av Agfa, Kodak och Polaroid, visar stark tillväxt på den amerikanska
marknaden. Från 3 milj dollar introduktionsåret 1989 beräknas försäljningen
ha stigit till 15-17 milj dollar förra året. Det beror på:

    - Det i PC digitalt lagrade fotot kan sändas på telenätet och bl a
      streckkoder kan appliceras direkt på underlaget

    - Om någon glömt eller tappat sitt ID-kort kan vakten kontrollera
      identiteten samt till låg kostnad och snabbt få ett nytt kort
      översänt.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NY KOD VAR 60:E SEKUND:                                             DSR (6/92)

    Programatic distribuerar en produkt som ska skydda datoranvändare
från obehöriga intrång. Produkten består av en lösenordsgenerator i
kreditkortsformat samt programvara eller hårdvara på datorsidan. Ingen
kortläsare eller liknande specialutrustning krävs.

    Lösenordsgeneratorn frambringar en ny kod var 60:e sekund. Tillsammans
med användarens personliga kod är sannolikheten mycket, mycket liten att
en hackare ska kunna gissa på rätt kod (mindre än en på 100 miljarder!).
Och avläsning av kod genom observation eller elektronisk avlyssning är
verkningslös eftersom koden förändras regelbundet.

    Produkten är patentskyddad av Security Dynamics i USA, men Ericsson
Programatic Sweden AB har fått rätten att distribuera den i Sverige och
Norge. Priset är varierande från 500 kronor till 700, beroende på säkerhets-
nivån och livslängden på kortet. Livslängden kan programmeras in, från
1 år upp till 3 år. Produkten kallas för Secur ID.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

STULEN PC BLIR OBRUKBAR:                                            DSR (6/92)

    Bild: Comex PC 7300 med låset synligt samtr ett par nycklar.
    Text: Obrukbar efter stöld. Tack vare ett lås med 280 biljoner
          kombinationer är den nya PCn, Comex Säk-PC, omöjlig att
          använda efter en stöld.

    En PC som är obrukbar efter stöld har lanserats av Cominvest System AB.
Lösningen bygger på ett elektroniskt lås som innehåller ett litet chip med
en stor mängd olika kombinationer.

    Datorn startas och stängs av med en enkel "touch" med nyckeln. När
man köper datorn kan man välja hur många nycklar man vill ha. En ADB-
samordnare som vill komma åt flera datorer, kan ha en nyckel som fungerar
till alla. Datorn kan även låsas medan hårddisken arbetar. Håller man
exempelvis på med en tidskrävande uträkning, kan man låsa och försäkra
sig om att ingen kommer att "störa" datorn.

    -Vi kommer att sälja PCn till exempelvis militär, banker, försäkrings-
bolag och polis. Alla som jobbar med säkerhet, säger Katarina Hagfält på
Cominvest System. PCn finns med olika processorer från en 386SX-20 MHz till
en 486DX-33 MHz. Hårddisken är låsbar och löstagbar med 100MB som standard.
Internminnet är 2 eller 4MB och kan utökas till 16 respektive 32MB, grafiken
är SuperVGA. PCn levereras startklar med en version av MS-DOS 5.0. Comex
Säk-PC kostar från 22 000 kronor exklusive moms.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NU HUKAR PIRATERNA I TAIWAN:                                        DSR (6/92)

    Vem beställde 3 miljoner Microsoft-hologram från den statligt
ägda fabriken i den ekonomiska frizonen Shenzhen i Kina? Denne någon
ska bli Microsofts nästa kap i den piratjakt som nu sveper över Taiwan
och Kina. Det lovar Microsofts advokat Alix Parlour som känner att
piratjakten just nu har vind i seglen. Ett gripande av en pirat i
Taiwan i januari i år har slagits upp stort av Microsoft och Taiwans
dataindustri hotas nu av allvarliga handelshinder i sina förbindelser
med USA.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

OM ETT ÅR SKA PIRATERNA BORT:                                       DSR (6/92)

    I april i år begärde USAs handelsförhandlare Carla Hills att alla pc-
datorer som exporteras från Taiwan till USA ska inspekteras. De får inte
innehålla piratkopierad programvara. Taiwans svar uttrycker artig god
vilja men, som bägge parter förstår, är en sådan effektiv kontroll
praktiskt omöjlig. Carla Hills ger Taiwan ett år för att visa något
resultat. Sedan kommer USA att införa strafftullar på import av PC till
USA från Taiwan.

    Fong är Microsofts trofé

    I januari greps taiwanpiraten Fong Shugwong i sin lägenhet tillsammans
med 5000 pirattryckta omslag till DOS och Windows-program och han hängs nu
ut världen över som ett flagrant exempel på taiwanesisk piratindustri.
Förfalskningarna av hologramen - som ska visa att det är äkta vara -  är
av mycket god kvalitet. Den blåa färgen kan vara något för ljus, det är
den åtminstone i de exemplar som visas upp för tidningarna. Innehållet är
som vore det direkt från Microsoft.

    Denne Fong är bara en länk i en lång kedja och i en lång tradition.
Taiwan saknar fortfarande upphovsrättslig lagstiftning och myndigheterna
har framtill nyligen visat ett mycket ljumt intresse för att sabotera
den exportindustri som bygger på stöld av böcker, filmer, video- och
musikinspelningar och inte minst programvara för datorer. Ungefär fem
procent av de exporterade PC-datorerna innehåller piratprogramvara, säger
det juridiska ombudet för Taipeis sammanslutning av datortillverkare medan
USA hävdar siffran 80 procent.

    BSA: Pirater överallt

    Enligt de siffror som publiceras av Business Software Alliance, den
amerikanska piratjägar-gruppen, är merparten av den programvara som säljs
och används piratkopierad. Det gäller inte bara länderna i Asien utan även
i Europa. USA, med under femtio procent piratkopierad programvara, är ett
lysande undantag. Enligt BSAs uppskattningar av mörkertalen - den okända
brottslighetens storlek - så är omkring 80 procent av programvaran i Kina,
Korea och Taiwan illegal. Men sak samma gäller även Spanien och Portugal,
Italien, Japan och Beneluxländerna. Tyskland framstår som rejält och 
hederligt om än dubbelt etter värre än USA: Här är endast 75 procent av
programvaran piratkopierad.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FÖRTYDLIGANDE - RÄTT OM DI:                                         DSR (6/92)

    Det blev en del missförstånd i förra veckans artikel om grävande
journalister som inte vill rätta sig efter datainspektionens (DI) beslut.

    DI vill ha en redogörelse för innehållet i den databas (BBS) som
journalisten Tommy Klaar driver, eftersom man misstänker att den innehåller
integritetskänsliga personuppgifter. Däremot har man ännu inte krävt att
Tommy Klaar ska skaffa tillstånd för databasen. Detta helt enkelt eftersom
DI inte vet om innehållet är tillståndspliktigt.

    Handläggaren Åsa Wiklund påpekar också att det inte är hon personligen
som kritiserat det nya förslaget till datalag, utan DI. Utredningen vill
att massmedias produktions- och källregister ska undantas från datalagen,
och därmed datainspektionens tillsyn.

    DI påpekar att integritetsskyddet är grundlagsskyddat i regerings-
formen. Tryckfriheten är även den grundlagsskyddad, i tryckfrihetsför-
ordningen. DI menar att utredningen inte gjort rätt avvägning mellan de
båda grundlagarna. Slutligen var exemplen på produktions- och källregister
missvisande. Produktionsregister är register som används som tekniskt
hjälpmedel av till exempel en tidning. Källregister kan bland annat vara
klipparkiv och register över uppgiftslämnare.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

// GAMLA GLÖMDA // ---------------------------------------- \\ GAMLA GLÖMDA \\

BARNENS EKO, MAJ 1992:                                              DSR (5/92)

"<Mansröst>  En tonårskille i Stockholm, misstänkt för att ha brutit sig in
i  olika  företags datorer.  Han har lyckats klura ut hemliga lösenord till
datorerna  och  sen  med  hjälp  av  sin  egen  dator, ringt upp företagens
datorer,  knappat  in  lösenorden,  och  kommit  in i företagens databaser.
Bland  annat har han lyckats ta sig in i en av försvarets databaser.  Och i
Dagens  Nyheter  har  det  stått att läsa om hur ett gäng datorintresserade
killar  i Stockholm brutit sig in i flera olika företags databaser på samma
sätt.

<Kvinnoröst>  Dom som gör sånt här kallas i tidningarna oftas för 'hackers'
eller  'hackare'.  Men en hacker är inte nödvändigtvis en person som bryter
sig  in  i  datorbaser.  En hacker är egentligen en mycket datorintresserad
person  som  lär sig mer genom att ofta sitta och skriva, eller 'hacka' som
de  säger,  på datorns tangentbord. Dom vill kunna så mycket som möjligt om
vad deras datorer kan helt enkelt.
  Jag  träffade  två  hackers,  Joel  Brynielsson(?)  och  Oskar Ståhl, och
frågade  dom om varför de tror att en del hackers vill bryta sig in i andra
datorbaser.

<Joel eller Oskar> Ja, det är, hmm, kul, en upplevelse.

<Andra av dem> Ja det är ju spännande, och liksom, kunna, övervinna dom här
skydden,  om  man  säger,  och  komma  in någonstans där man inte får vara.
Ungefär som att snatta eller vad som helst.

<Kvinnoröst> Har du försökt någon gång?

<JeO> Nej det har jag inte.

<Kvinnoröst>  Är  det  så  att det är många som kan det här med datorer som
håller  på  med  att  försöka  bryta  sig  in  på olika ställen.  Är det de
vanligaste sorterna av dataintresse, så att säga?

<JeO>  Nej  det  är det verkligen inte skulle jag vilja säga.  Det finns ju
dom som gör det men det är väl inte så där väldigt vanligt.

<Andra>  Nej  det är inte alls vanligt faktiskt, utan det är vissa som bara
håller på och flippar ur och gör så.  Det som är vanligt, nej inte vanligt,
men  det  som  förekommer ibland är att man försöker lura televerket så man
kan ringa gratis, för att nå baser och sånt i andra länder, USA och sånt.

<Kvinnoröst> Joel berättar också om några hackare som lyckades bryta sig in
i  en av försvarets datorer (med kofot eller?).  Men den enda informationen
som  de  lyckades  få läsa var vilket väder det skulle bli.  Inte speciellt
hemliga  saker  alltså.   Det  hemliga,  det  går  inte att komma åt för en
hacker,  säger  dom.  (citat NASA?  hahaaaa) För att få tag i det, så måste
man  ha  någon på företaget hjälpa till.  Så Joel och Oskar tycker inte att
det  är  roligare  att  knäcka  datakoder  (datakoder?  Vad är det?) än att
busringa.  Men vad är det då som dom tycker är så roligt med datorer?

<JeO>  Det  är att tillverka någonting eget, att kunna få visa vad man kan,
och programmering och sånt.

<Andre>  Få  ett  namn  i databranschen, om man säger, träffa folk och lära
känna, lära känna människor, liksom, och skapa...

(Ofelbart  64:a-musik  tonar  fram,  jag  vet  att  det  är  det, hade en i
åtskilliga år).

<Kvinnoröst>  Ja,  och för att få göra någonting eget, och visa vad man går
för, och kanske bli känd så småningom, så tillverkar tusentals hackers över
hela  världen demos.  Ett demo är dom datorintresserades svar på musikernas
rockband.   Man skulle kunna beskriva det som rörlig grafitti, eller grafik
nästan.  En massa mönster i olika färger och en del ord och meningar, gärna
på  engelska,  rör sig över datorskärmen till musik.  För att göra ett demo
slår  sig flera hackers ihop i grupper.  Någon gör musiken, en annan tänker
ut ett mönster, någon ritar och någon programmerar alltsammans (suck).

Vad är din funktion i den här gruppen?

<JeO> Ja  det jag då som <harkel>, jag är en av dom som programmerar om man
säger,  det  är  liksom  jag som gör det man ser, som skriver ihop allting.
Sen  har  jag  då  nån som ritar åt mig, han sitter och ritar i ett vanligt
ritprogram,  ungefär  som att rita på papper, kan man säga.  Så nån som gör
musik  då, som sitter i nån slags musikprogram och editerar musiken, sen är
det  liksom jag som får, skriver ihop det hela, som får göra så att allting
rör  sig,  och hur det ska röra sig sådär, och det är väl det som är själva
grovjobbet, om man säger.

<Kvinnoröst>  Hur  kommer  du på vad det ska handla om då, eller vad det är
som ska hända?

<JeO>  Ja  det är...  kan vara lite svårt ibland, det gäller att ha fantasi
då,  och  man  får  titta  på andra grejer, och kanske utveckla vad dom har
gjort och så där.  Komma på nytt.  Kan vara svårt.

<Kvinnoröst>  Då och då träffas grupperna på stora möten, eller parties.  I
helgen var det ett stort party i Alingsås som Joel och Oskar ordnade.  Över
tusen  hackers  kom  från  hela  europa,  det  var tävling, där bästa demot
röstades fram, och dom som är riktigt duktiga, kontaktas av spelföretag och
får  tillverka  spel.  Så på ett demoparty kan man visa vad man går för och
lära  sig  mer.   *Det*  är mycket roligare än att läsa väderleksrapporter,
tycker Joel och Oskar.

(64:a-musiken tonar upp igen)

<Mansröst> Det var vår reporter Katarina Dahlgren som träffat två hackers,
Joel Brynielsson och Oskar Ståhl.

                     :::: Information Lämnad av Anonym ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

GODMORGON VÄRLDEN, MAJ 1992:                                        DSR (5/92)


{}  betyder att de sluddrar för mycket och talar inte tydlig alls, omöjligt
    att utskilja orden/ordet, alternativt viskar ohörbart(!).

 *  markerar  Peter  Lötbergs  enastående  förmåga (bättre beskrivet som en
    princip...)  att aldrig avsluta en påbörjad mening (när det är omöjligt
    att skriva tre punkter...(som är paus))

Tillägg:  Jag, som skrivit in detta, är inte på något sätt ordblind, eller
          har något annat liknande handikapp.  Ej heller några problem med
          hörseln.   Har  ni  klagomål  på  ordföljd,  sammanhang  eller
          förvirrande  omkast,  klaga  på  Peter  Lötberg.  Jag har försökt
          citera så gott det går.


<GM>  ...   och  det  är  ju både fantasieggande och skrämmande att läsa om
hackers,  eller  'crackers',  personer som försöker bryta sig in och ställa
till  problem  i  databaser.  Men hur farliga är dom egentligen?  Det beror
förstås  på  vem  man frågar.  Själv frågade jag Peter Lötberg, datorexpert
med egen konsultfirma.  Peter Lötberg kallar sig själv för 'kommunikations-
arkitekt'.   Arbetar  just  nu bl a med att effektivisera datornäten mellan
europas  universitet  och  högskolor.   Han  är  inte  så  imponerad av dom
omskrivna hackarna, och menar att den största skadan dom åstadkommer är att
sprida  oro bland datoranvändarna.  Jag frågade Peter Lötberg hur hackandet
går till.

<Peter  Lötberg> Det finns ett antal metoder att göra...  det vanligaste är
att  man...  helt enkelt...  byter kontonamn och lösenord...  för att komma
åt  en  dator  så  behöver  man  ett kontonamn och ett lösenord på de allra
flesta  system,  och då byter man med vänner och bekanta som har fått... på
nåt sätt...  oftast kanske utav den legitima användaren, som tyckte det var
kul att lämna ut det eller det kanske var en...  student på en högskola som
inte  insåg  att...   han skulle bli ansvarig för att om någon använde hans
konto, så han delade ut det till sina polare...  och sen så...  sprider dom
där  sig...  eller också så sätter man igång och letar reda på en dator som
man  kan komma fram till på nåt sätt, jag menar, ringa upp via nåt datornät
eller ringa upp via telefonen eller att gå till datorn till en terminal som
är  ansluten  till den och...  provar med nåt vanligt...  kontonamn...  det
är  en  kombination  och...  dom flesta datorer idag är väldigt likformiga,
dom  kör  såna  hära  standardiserade  operativsystem och där finns det ett
antal...  konton...  användaridentiteter...  som finns för att systemet ska
överhuvudtaget fungera för vissa servicefunktioner.

  Oftast   när  maskinerna  levereras  från  en  dator  så  har  dom  ett
standariserat  eller  inget  passerord på dom här kontona, det enklaste man
kan  göra  det är att...  ta en dator och prova igenom dom hära kontona som
man  vet måste finnas för att den fungera och se om dom glömt att sätta dit
ett  passerord  eller  om  det  har  det  passerordet  som  man  vet att...
leverantören levererade maskinen med.  Så småningom hittar man en dator där
man  troligtvis  har  ett...  giltig kombination av passerord och lösenord.
Lösenorden är ofta väldigt lättgissade...  i de flesta fall...  för folk...
inser inte att dom ska göra dom komplicerade.

<GM>  Det  är  ganska trivialt och förmodligen rätt tråkigt rutinarbete att
sitta och prova olika...  lösenord...  och...  kod...  ehhh...  kodnamn och
sånt där.

<PL>  Jamen, det..  kan ju...  ta dina polare, ta några terminaler...  sätt
er  och  ha  skoj  precis som om ni hade kastat pil eller nånting annat och
se...   turas  om  och  köra  på terminalen och försök hitta en dator.  Det
finns...   kanske...  tittar man på dom datornät vi har idag, så kanske det
finns 15-20 maskiner, sju...  20 miljoner maskiner att prova med, åtkomliga
i världen.

<GM> Och man ska ha en väldig tur för att komma in nånstans då?

<PL>  Näää...  jag skulle tro att man skulle behöva göra...  som det ser ut
idag, kanske...  att komma in på en maskin kanske hundra, två hundra försök
om  man  gör det någorlunda bra...  Sen kan det tänkas att den maskinen man
kom in på, som den man kom in, där kan man göra nånting egentligen, det kan
tänkas  att  dom  som hade maskinen...  har den...  har den policyn att dom
inte  bryr  sig  egentligen  och  inte  bekymrar  sig va.  Det är ju ofta s
att...   maskiner  som  har känslig information, dom...  skyddar man mycket
bättre än dom hära öppna maskinerna.

<GM> Så där kan man inte komma in?

<PL>  'Kan'  är ett relativt uttryck, jag menar det tar tid man...  all dom
hära  säkerhets...   det...   alla  dom  här  säkerhetsmodellerna,  eller
säkerhetsmetoderna...   vad  man  köper  sig  är tid.  Den tid det tar, för
någon  att  forcera ens dator.  Det finns ingenting som heter datorsäkerhet
som  ett absolut begrepp, det enda sättet att få det, det är att ta datorn,
och  gjuta in den i en klump betong och sänka den i världshaven nånstans, d
är den säker.  Öhh...  Ska man kunna använda datorn då är det ju...  är det
ju  bara  en  fråga  om  hur  svårt man gör det att komma till den.  Det är
precis som hemma.  Har man en trädörr och inget lås alls eller en svängd...
en  sån här japansk pappersvägg då är det bara att gå rakt igenom.  Har man
köpt  en  ståldörr  med ett bra sjutillhållarlås, då tar det i alla fall en
stund.   Och...   har  man  ståldörren då, då kommer tr...  förhoppningsvis
grannen att reagera att nån står där med vinkelkapen.  Och det är precis så
som  dom här datorsystemen gör att...  man loggar oftast om nån har försökt
att  bryta sig in på ett...  om nån har försökt med ett felaktigt passerord
tjugofem  gånger,  då  skriver man ut det på konsolen och kanske tillkallar
den ansvarige operatören och säger 'Här är nåt på gång'.

<GM> Hur långt kan en...  skicklig datoranvändare nå, i intrång, om han har
tur och tid?

<PL>  Om  han  har  tur och tid...  och dom som hade datorsystemet inte har
tänkt  sig för, så är det tomt och innehållslöst och dom får nog ringa till
dom som har levererat datorn, {om det nu är nån} illvillig typ framme.

<GM>  Men  har  man  tänkt  sig  för  så...   går  det att...  förhindra...
intrång?

<PL> Har man tänkt sig för så har man i alla fall gjort det så att det inte
är nån som av misstag tar din dator utan dom kommer troligtvis att ta någon
annans dator.

<GM>  Du  är  egentligen  inte särskilt imponerad av dom här ungdomarna som
sitter och hackar, eller crackar som du säger.

<PL> Nää...   ja...   jag...   öhhh...   Man  får  se det som en sport lite
granna,  det är liksom...  när man söker patent på nånting så säger dom att
den  ska  ha verkshöjd, man ska ha skapat nånting, och...  och...  att byta
passerord..  mmm...  med varandra, eller att...  öhh...  prova genom så här
på  datorer  som  är  standardiserade  och likadana, det är ju bara tråkigt
monotont  arbete,  de...   de...   dom  lär  sig ju ingenting, jag menar...
ja...   öh...   det  har  ofta hänt att folk har, det har ofta hänt, förr i
tiden,  att  man haft den här typen av problem att få, men då har det varit
folk som varit genuint intresserade av att lära sig nånting, och då har man
oftast  sett  mellan fingrarna, det väldigt finns många exempel på det, för
dom  har ju lärt sig nånting och blivit nån som verkligen kunnat bidra till
vårt  samhälle  eller  vår  ekonomi  eller nånting, för dom {har ju blivit}
väldigt  skickliga.   Men  här är det ungefär som att...  man byter nycklar
man  har  hittat på tunnelbanan eller på gatan, och...  så småningom så när
man  har sprungit runt på stan och provat dom där nycklarna i alla dörrhål,
eller  alla nyckelhål...  då har man skrivit lappar på dom var dom går, och
sen är det ju liksom ingen sport va, utan jag går till dig och by* jag vill
gå  in  hos  fru Karlsson* jag går till jag byter till mig nyckeln som det
står 'fru Karlsson' på.

<GM>  Och hemma hos fru Karlsson finns inget särskilt spännande förmodligen
heller va?

<PL>  Nää...  Och jag skulle vilja jämföra dom här med dom där som springer
omkring  och...   målar med tuschpennorna eller med spritpennorna eller med
sprayburkarna  på  tunnelbanan  eller...   för  att  dra  en  väldigt  bra
parallell,  jag  menar...   det är ungefär som att man in ett bostadsområde
delar  upp  sig  på  grupper  och  springer  och försöker leta reda på alla
lägenheter...  där gamla människor har glömt att låsa dörren...  och är det
nån  som  glåst  dörren  så  går  man in och slår sönder hela lägenheten...
det tycker jag...  det ger inget.

<GM>  När du själv började intressera dig för datorer en gång i tiden då...
öh...  mmm...  sysslade du eller...  öh...  bekanta till dig med...  med...
med dataintrång?

<PL>  Det  fanns  inga datorer att göra intrång i på den tiden nästan, utan
det  var...   det här är någonting som har kommit i det läget att datorerna
har  blivit  allmänt spridda.  När jag b* mitt intresse för datorer det kom
sig av att jag började bygga min dator.  Började programmera den.  Öh...

<GM>  Men  senare då?  Har du själv provat på?  Eller...  känner du...  har
du  kompisar  som  gjort  det?

<lång tystnad>

<PL>  Nn...   Jag  har  ju  varit  runt  på  tekniska högskolan och...  dom
hära*  de*  den...   den...  den mängden människor som finns som kö...  som
har  kört  dom  stora och häftiga datorerna, och visst har vi hört talas om
att  sånt  här  har  hänt, och...  men... det var ofta så att man man öh...  
det var...  öh...  nu vet jag,  jag  låter  som att  allt  var bättre förr,
<GM:  stånk> men förr i  tiden  var det så att... de...   de...   fanns  ju 
inte  så många datorer och datorerna kördes utav väldigt*  datorer var dyra
saker, datorer var stora saker, dom kördes av en datorcentral.   En  dator-
central hade  experter  som  verkligen  visste  hur man gick omkring i vita
rockar  och  hanterade  den  här  datorn.   Dom gjorde väldigt sällan enkla
misstag som öppnade blottor.   Idag så...  är det var  mans  egendom att ha
datorsystem mer eller mindre och... dom som opererar datorsystemen... ah... 
har oftast inte oftast  inte  datoroperatören*  dom  är...   dom ha...  dom
har bara blivit satta  på  att  operera  datorn och  datorn används för att
räkna kalsonger. Di..  dom  dom  fåt...   dom få fall där det här har hänt,
där har det ju varit  folk  som  har  varit  otroligt skickliga  å...  å... 
och dom har ju oftast blivit anställda på stället i stället.

<GM>  Mmm.   Hur  långt har dom...  hur långt...  öh...  vet du att nån har
kommit?

<PL>  Vad  är  långt?   Det  är ett öh...  <GM:  Ja inte vet jag, jag fråg>
öh...   jag  menar...  öh...  om vi tar ett exempel nu då, om vi har en sån
hära  <paus>  modern  Unix-maskin  <paus>  någon  kommer  på  hur  man blir
superanvändare  eller,  öh...   en  som  har systemadministratör på den.  P
grund  utav  att det kanske inte fanns något passerord på det kontot som är
systemadministratör.   Då  kan  man  ju  initiera  filsystemet,  skivminn*
massminnena  där  allting  är lagrat, då kan man säga hörru du, vi har just
köpt  den  här  datorn  var vänlig initera den från ruta ett, och då är det
tomt  <lång  paus>  då  har man...  då...  då får man börja från början och
läsa  tillbaks  den  {som alltså säkerhetskopiorna} förhoppningsvis har dan
därfö* föregående dag åtminstone.

<GM> Och sånt har förekommit?

<PL> Sånt har säkert förekommit.

<GM>  Mmm...   öh...   på...   öh...   privata  näringslivet  eller...  på
offentliga myndigheter?

<PL>  Öh...  jag  känner  inte  till något fall där det här har inträffat i
verkligheten. Det...  är liksom  brukar  inte...  folk brukar  inte vara så
här  slapphänta  med  system  som  har  någon  form  av* nån form av viktig
information.   Man  måste  komma  ihåg  att...   många av dom system som är
omnämnda  <paus>  i  dom  här artiklarna som har fö...  farit i pressen den
senare  tiden det är system som har väldigt häftiga adresser, det vill säga
dom...   dom...   heter  väldigt  fantasieggande  saker*  en  av dom som är
omnämnd  här  i  en  av  våra  morgontidningar  den  het...   den  heter
wsmr.simtel20.army.mil. Det låter väldigt imponerande <GM:  Mmmm> Den  står
på White Sands Missl...  White  Sands  Missile  Range i  New Mexico, vilket
också är imponerande, där man gör robotförsök, men maskinen används för att
lagra  program*  publik  och allmänt tillgänglig* fri programvara  för  PC*
persondatorer,  och  används av hela världen för att utbyta såna, såna  som 
har ny  programvara  lägger  den där och  de som vill hämta den, hämtar den
där. Den  är  lika  öppen  som att sätta upp dom här  disketterna, skivorna
eller programlistorna på en anslagstavla på  Sergels Torg,  men  do... de.. 
det  var  nå... några...  nåra  på  den  hära... nåra användare på den hära
militära installationen tyckte att det här var en kul grej, och därför  har 
den  adressen som tillhör dom eftersom den tillhör deras  organisation. Men
den har ingenting med något operationellt hemligt att göra.

<GM> Vart finns den verkliga svagheten då i data...  är det bland...  öh...
operatörerna  öh...   alltså...   öh...   att så stor...  att så stor mängd
människor har tillgång till datorer och en del utav dom är kanske...  öh...
har onda avsikter, så att säga.

<PL> Datorerna  som  sådana  är  nog  inte...   det här är min böjning, men
datorerna  som  sådana  är nog inte det egentliga problemet, utan det är ju
dator...   na...  om du vill veta hu...  hur någonting hemligt sker, på ett
företag, och bestämmer dig för att ta reda på det genom att penetrera deras
datorer  på  nåt  sätt,  så  lär  det inte gå så där lång tid innan nån har
upptäckt  att det är någonting på gång.  För folk håller ganska bra pejl...
Dom  datorer  som  är  anslutna  mot  omvärlden håller man god översikt på.
Utan, det är nog mycket bättre att köpa nån, eller prata med nån som jobbar
på den här firman, för det  kan  tänkas att all  information  inte  finns i
datorn, nån som kan tala om för dig hur det egentligen ligger  till och vad
dom håller på med och  sådär...  och det är säkert  betydligt  enklare  och 
bättre  och  billigare  och på alla sätt* och framför allt är det ju mycket
mindre risk för upptäckt.

<GM>  Peter  Lötberg  som  man...   med  en  sammanfattande  term kan kalla
datorexpert.

                     :::: Information Lämnad av Anonym ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATOR AVSLÖJAR KONTOKORTSBEDRAGARE:                                 DSR (O/91)

    Genom att med dator övervaka kontokortsinnehavarnas inköpsmönster har
Barcley's Bank i London kunnat avslöja 15 procent fler bedragare med stulna
kort än tidigare. Systemet bygger på att kontokortsanvändningen per inne-
havare följer ett visst mönster. Om det bryts larmar övervakningsdatorn.
Varje dag granskar systemet 10 000 köpnotor.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

     DSR tar gärna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
  intresse för Rapporten, och vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer -- och
  annan information på THE STASH Bulletin Board System.
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-#####
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information

                                   THE STASH
                       - Svenska Rapporten Support BBS -
                         Den Svenska Rapporten #1 Node
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06
                                  (del 3 av 3)

                              Släppt Juni 30, 1992

                                     av TC
                         Editor av Den Svenska Rapporten
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________


← DSR06-2_TXT.txt DSR07-1_TXT.txt →