Den Svenska Rapporten DSR06-2_TXT.txt

Öppna i terminalen

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu-

                        Information F+r Entusiaster Nr. 06
                                  (del 2 av 3)
 
                              Sl+ppt Juni 30, 1992
                                    Innehill:

                                    Ed's Ord
 
                           S+kregister -ver Huliganer

                          Datast+lder f+r 1,6 Miljoner

                              S+kerheten Inventeras

                              Sex Sp+nnande Minader

                 85 000 i Skadestind N+r Chefen L+ste Hans E-Post

                               Chefen L+ste E-Post

                               Inga Svenska Exempel

                      S+kerhetsbrister Miste Uppt+ckas i Tid

                   Gr+vande Journalister V+grar F+lja Datalagen

                               Hemliga Dataprojekt

                          Fj+rrm+tning Ska Ge F+rre Fel

                                  Nytt Datorhot

                                 BBS F+r Inbitna

          Den Som H+vdar Att Hackers Inte -r En S+kerhetsrisk -r Naiv
                        Eller Drivs Av Ekonomiska Motiv

         _____________________________________________________________


                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ED'S ORD:                                                                  DSR

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstiende k+llor +nnu.  Vem som helst
   kan skriva f+r/l+mna information till DSR. Skribenten/L+mnaren blir adderad
   som informations-l+mnare, eller f+rfattare till artikeln. Full diskretion
   om f+rfattaren/l+mnaren si +nskar. Artiklar/Information kan l+mnas pi de
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.

   V+rt att notera: Felskrivningar, felstavningar och rena fakta-fel ligger
   pi k+llans sida och ej pi den som rapporterat eller skrivit in texten/
   avsnittet. DSR kan ej heller anklagas f+r dessa oumb+rliga fel di
   rapporterna i sin helhet +r helt likv+rdiga och +verrensst+mmer med
   originalet.

                                                             TC, DSR Editor
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

S-KREGISTER -VER HULIGANER:                                         DSR (6/92)

    Polisen fir uppr+tta ett s+kregister +ver videofilmade fotbolls-
huliganer. Det har datainspektionen beslutat. Registret ska f+rst+ras
omedelbart efter fotbolls-EM. Polisen videofilmar allt som r+r sig under
fotbolls-EM, och det beh+ver de inget tillstind f+r. Men det kommer
att bli 1 500 filmer, och f+r att kunna hitta r+tt huligan bland alla
rullarna har polisen beg+rt att fi uppr+tta ett datoriserat spanings-
register. Endast personer som +r sk+ligen misst+nkta f+r brott eller
som har st+rt ordningen fir registreras i spaningsregistret.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATAST-LDER F-R 1,6 MILJONER:                                       DSR (6/92)

    Tre m+n i 20-irsildern italades den 4 juni f+r datast+lder vid -rebro
tingsr+tt. De anklagas f+r datast+lder f+r totalt 1,6 miljoner kronor.
St+lderna har +gt rum under ett irs tid i -rebro-omridet. Den st+rsta
st+lden var pi LEA-bolaget i Hallsberg d+r datorer och annan kontors-
utrustning f+r 380 000 kronor stals. Ledaren f+r st+ldligan +r en 22-irig
Hallsbergsbo som erk+nt. Det mesta av st+ldgodset har silts till h+lare i
Stockholm, V+steris och Norrk+ping.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

S-KERHETEN INVENTERAS:                                              DSR (6/92)

    Nybildat ADB-S+kerhetsrid

    Bild: Jan Freese.
    Text: S+kerhetsman. En av de 18 medlemmarna i det nybildade ADB-
          s+kerhetsridet +r Industrif+rbundets Jan Freese.

    Sirbarheten i samh+llsviktiga datasystem miste minska. Det +r den
viktigaste uppgiften f+r det nybildade ADB-s+kerhetsridet. Bakom ridet stir
-verstyrelsen f+r Civil Beredskap, -verbef+lhavaren och Statskontoret.

    Den f+rsta uppgiften f+r det nya organet har blivit att g+ra en s+ker-
hetsinventering hos myndigheter och organisationer. Det ska dessutom utveckla
metoder och teknik f+r att +ka myndigheters datas+kerhet. Det g+ller att
utveckla s+kerheten samtidigt som den inte fir krocka med offentlighets-
principen. Det arbetet har framf+r allt Statskontoret nytta av, men det +r
ocksi tillg+ngligt f+r andra myndigheter och organisationer. Ridet verkar
inom -CB och Statskontoret. Och det har nyligen publicerat rapporten "ABD-
s+kerhet i Sverige: Vad som gjorts och vad som pigir".

    De aderton

    ADB-s+kerhetsridet bestir av 18 personer, med Gunilla Andr+ (-CB:s
generaldirekt+r) och Jan Carling (dito Statskontoret) som ordf+randen. Bland
ledam+terna iterfinns bland annat Industrif+rbundets Jan Freese, Jan Ridefelt
frin rikspolisstyrelsen, Handelsbankens Georg Espling och Rabbe Wrede, Data-
f+reningen i Sverige. En av de f+rsta sakerna ridet +gnat sig it +r in-
venteringen av vad som gjorts i Sverige pi s+kerhetsomridet under senare ir.
Rapporten bygger pi en intervjuunders+kning som gjorts med representanter f+r
omkring 45 myndigheter och organisationer. Intervjuerna gjordes i februari
i ir. Man ville ta reda pi de olika organisationernas s+kerhetsmils+ttningar,
deras egna utredningar och projekt, genomf+rda eller pigiende samt vad man
ytterligare +nskade f+rb+ttra.

    F+rankring och anpassning

    En slutsats +r att de flesta organisationer f+redrar att s+kerhetsarbetet
anpassas till det egna arbetet. Man +r alltsi inte i lika h+g grad beredd
att anpassa arbetet till s+kerhetskraven.

    Egna s+kerhetsprojekt

    Trots vad som ofta antagits +r datas+kerhetsmedvetandet relativt h+gt
utvecklat i Sverige. I ADB-s+kerhetsridets rapport framkommer att 29 av de
tillfrigade organisationerna genomf+rt egna s+kerhetsprojekt och/eller
publicerat egna rapporter. ADB-s+kerhetsridet kommer nu att forts+tta sitt
arbete, som fr+mst gir ut pi att verka inom -CB och Statskontoret. D+r ska
det vara en "referensgrupp, kompetenscentrum och sakkunnig panel". Det ska
ocksi bygga upp kontaktn+t f+r att utbyta s+kerhetsinformation med andra
myndigheter och organisationer. Samt utg+ra en pitryckargrupp och opinions-
bildande grupp gentemot omv+rlden.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SEX SP-NNANDE M+NADER:                                              DSR (6/92)

    [Enbart t+ckande de notiser som +r av intresse f+r DSR's l+sare -ED]

    April - Diab Data hamnar i blisv+der n+r f+retaget drabbas av ett
            hackerintring. Hackarna fick bland annat tag pi telefonnummer
            till f+rsvarets datasystem.

            FAS 90-projektet l+ggs ner - den borgerliga regeringen tyckte
            att det var f+r integritetsk+nsligt.

    Juni  - Chefen pi Memorex Telex norska dotterbolag tittade i en
            anst+llds elektroniska brevlida och fick betala 85 000 kronor
            i skadestind.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

85 000 I SKADEST+ND N-R CHEFEN L-STE HANS E-POST:                   DSR (6/92)

    F+rsta domen mot olovlig +vervakning av anst+llda

    Bild: Knut Martinussen sittande pi en b+nk.
    Text: Chefen l+ste hans brev. Norske Knut Martinussen fir 85 000
          efter att chefen gitt in och l+st hans privata e-post.

    Chefen pi Memorex Telex norska bolag tittade i en anst+llds privata
elektroniska brevlida. Det kostar henne 85 000 kronor. Juridiska experter
betecknar domen som ytterst intressant. Det +r f+rsta gingen som en arbets-
givare f+lls i domstol f+r att olovligt ha tittat i personalens privata
e-post. Varken i Norge eller nigot annat land +r en liknande dom k+nd sedan
tidigare. Idag gir det inte att fi nigot klart besked om vad som g+ller i
Sverige. De svenska juristerna +r mycket tveksamma till om en svensk domstol
skulle kunna f+lla nigon pi samma grunder som man gjort i Norge. K+rnfrigan
+r: Tillh+r den elektroniska posten den anst+llde eller f+retaget?

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

CHEFEN L-STE E-POST:                                                DSR (6/92)

    85 000 i skadestind

    Bild: Knut Martinussen.
    Text: Fick E-Posten genoms+kt av chefen. Den norske datamannen Knut
          Martinussen fir skadestind efter att hans chef utan att under-
          r+tta honom gitt in och l+st hans privata elektroniska post.

    Chefen pi det norska dataf+retaget Memorex Telex tittade i en anst+llds
privata E-post. Det skulle hon inte ha gjort. Norsk domstol d+mde f+retaget
nyligen att betala 85 000 kronor i skadestind. Juridiska experter i Norge
betecknar domen som ytterst intressant. Det +r f+rsta gingen som en arbets-
givare f+llts i domstol f+r att olovligt ha tittat i personalens privata
E-post. Varken i Norge eller nigot annat land +r nigon liknande dom k+nd
sedan tidigare.

    -En mycket intressant sak, konstaterar Georg Aspenes, pi Datatilsynet,
Norges motsvarighet till Datainspektionen. Georg Aspenes s+ger till Computer-
world Norge att domen, som sannolikt inte kommer att +verklagas, kan komma
att bli praxisbildande. Fler domar av samma typ +r att v+ntas.

    Seger i r+tten

    Mannen som fick sin privata E-post systematiskt genoms+kt av sin chef
heter Knut Martinussen. Han +r mycket l+ttad efter den r+ttsliga segern +ver
sin tidigare arbetsgivare, dataf+retaget Memorex Telex i Oslo.

    -Det var tufft, men i dag +r jag glad att jag valde att gi vidare med
saken, s+ger han. Hela saken har egentligen mest med vanlig enkel moral att
g+ra, anser Knut Martinussen. Jag +ppnar inte min frus post och f+rs+ker inte
ta mig in f+r att snoka i mina kollegors lista skrivbordslidor. Samma enkla
f+rhillande b+r givetvis g+lla arbetsgivare n+r det g+ller personalens privata
E-post, s+ger han till Computerworld Norge.

    De anst+llda pi Memorex Telex har tillging till ett E-post system som
binder samman den internationella koncern d+r det norska f+retaget ingir.
Personalen tilldelades varsitt personligt l+senord frin systemansvariga i
Bryssel.

    L+senord till ledningen

    Men utan att personalen pi Memorex Telex visste om det, distribuerades
l+senorden ut ocksi till f+retagsledningen. I den nu aktuella domen +r det
just detta som Asker og Baerums Herredsrett f+ster stor vikt vid. Hade
f+retaget tydligt informerat personalen om att ledningen kunde gi in och l+sa
ocksi l+senordsskyddade E-post-meddelanden, di hade det inte blivit nigon
f+llande dom. Ocksi i dag, efter domen, har Memorex Telex behillt m+jligheten
att l+sa all E-post pi f+retaget. Skillnaden +r att man nu +r noga med att
skriftligt informera personalen om detta.

    E-post-tvisten mellan Knut Martinussen och chefen pi Memorex Telex Anne
Britt Heltmark b+rjade egentligen med att Martinussen blev omplacerad i 
samband med en omorganisation. Den f+ljande konflikten mellan de tvi blev
allt mer inflamerad och slutade med att Heltmark sa upp Martinussen. Det var
under upps+gningstiden som Knut Martinussen uppt+ckte att nigon hade varit
inne och tittat pi hans l+senordsskyddade E-post-meddelanden.

    -Jag aktiverade en logfunktion och kunde konstatera att intringen skedde
frin direkt+rens terminal. Jag uppt+ckte ocksi att intringen skedde pi helger,
pi kv+llar och di jag var ute pi lunch, ber+ttar Knut Martinussen. Jag blev
f+rbannad och k+nde mig kr+nkt. Jag konfronterade direkt+ren med uppgifterna.
Men hon bara blinekade.

    Knut Martinussen best+mde sig f+r att gillra en f+lla. Han skrev ett brev
st+llt till koncernledningen i Italien d+r han framf+rde sina klagomil mot
direkt+ren. Han lade det i sin privata E-post-area, men skickade aldrig iv+g
det. Nigra dagar senare skrev han ett pihittat svar frin koncernschefen och
lade ocksi det bland sina +vriga E-post-meddelanden. Chefen fastnade pi kroken.
Enligt Martinussen kom hon mycket uppbragt inspringande pi hans rum med ut-
skrifter av de tvi breven i h+gsta hugg och gav honom sparken med omedelbar
verkan.

    R+tten d+mde f+retaget att betala ut ett skadestind pi 85 000 norska
kronor till Martinussen.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

INGA SVENSKA EXEMPEL:                                               DSR (6/92)

    I Sverige finns inga domstolsutslag som ger en fingervisning om lagen
tolererar att arbetsgivaren l+ser personalens E-post utan deras vetskap.
Ingela Halvorsen pi Datainspektionen +r mycket tveksam till om svenska
datalagen skulle kunna f+lla en arbetsgivare i ett sidant h+r fall.

    -Men det +r inte helt om+jligt, till+gger hon.

    Att en arbetsgivare inte utan vidare fir l+sa brev som +r privat-
adresserade till en anst+lld torde de flesta vara eniga om. Men resonemanget
kan inte utan vidare +verf+ras till privat adresserad E-post, anser Ingela
Halvorsen.

    -Det +r lite mer komplicerat eftersom man faktiskt tar arbetsgivarens
datorer, lagringsutrymme och liknande i ansprik, s+ger hon.

    Ingela Halvorsen ber+ttar att Datainspektionen ibland blir uppringda av
anst+llda som +r uppr+rda f+r att chefen tittat i deras privata E-post utan
att friga.

    -Man kan s+ga att det inte fir finnas nigra privata handlingar i
f+retagets E-post-system. Om inte arbetsgivaren s+rskilt tillitit detta,
fir man kanske acceptera att man inte har full kontroll +ver privata
dokument, s+ger Ingela Halvorsen.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

S-KERHETSBRISTER M+STE UPPT-CKAS I TID:                             DSR (6/92)

    Tack Richard Str+mqvist f+r synpunkterna (CS-debatt nr 21,22 maj) pi
min tidigare artikel om auktoriserade hackers. Argumenten du anf+r kan
emellertid helt f+renas med mitt nigot udda f+rslag om att legalisera hackers
f+r att pi det s+ttet skapa s+krare system.

    Det +r riktigt att de skyddsitg+rder du n+mner +r n+dv+ndiga f+r effektivt
skydd. Det g+ller emellertid att kontrollera att de verkligen finns, vilket
n+mnv+rda kontrollanter f+rhoppningsvis skall konstatera. Med andra ord +r det
som vanligt inte friga om antingen eller utan bide och. Kort sagt, +r skydds-
itg+rderna v+l inf+rda kan utf+rd kontroll verifiera en god s+kerhet. I det
beskrivna fallet hade hackerintringet obehindrat kunnat hilla pi i 11 timmar.
Hade den av Richard Str+mqvist n+mnda begr+nsningen pi tre f+rs+k inf+rts
hade f+rs+ket ju stoppats pi mycket tidigare stadium.

    Svirigheterna med att skaffa pilitliga och kunniga "auktoriserade hackers"
tror jag, s+rskilt i dagens arbetsmarknadsl+ge, +r +verdrivna. Dessutom
inneb+r ju mitt f+rslag att Datainspektionen som statlig myndighet skulle
ansvara f+r kontrollens utf+rande. Det hela kan j+mf+ras med Statskontorets
k+nsliga sirbarhetsutredningar. Givetvis vet man hos bida myndigheterna f+rst
i efterhand om man fitt de b+sta medarbetarna f+r uppdraget. Farhigorna om
spridning av uppt+ckta brister +r ur sirbarhetssynpunkt ber+ttigade.

    Men vilket +r v+rst: att utan kontroll misst+nka stor sirbarhet eller
att uppt+cka brister och i tid itg+rda? Revisorer har ju sin givna roll inom
skilda omriden och att hindra revision +r s+llan tillridigt. -ven revisorer
har som sina brister och nigon garanti f+r att alla brister uppt+cks finns
inte. I din egenskap av konsult k+nner du dock till att "management by
exeptions", ofta +r effektivt nog.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

GR-VANDE JOURNALISTER V-GRAR F-LJA DATALAGEN:                       DSR (6/92)

    Grundlagen gir f+re

    Bild: Tommy Klaar.
    Text: "Inget personregister". Journalisten Tommy Klaar v+grar att st+lla
          konferenssystemet Reporter BBS under DIs insyn.

    Datainspektionen angrips av Sveriges unders+kande journalister.
Konferenssystemet Reporter BBS i Sundsvall v+grar att r+tta sig efter
myndighetens beslut - med h+nvisning till yttrandefriheten och meddelar-
friheten. Datainspektionen menar att det r+r sig om ett personregister som
ska ha tillstind.

    Datainspektionen (DI) skrev den 25 mars till journalisten Tommy Klaar
och beg+rde att han skulle skaffa tillstind f+r Reporter BBS, eftersom den
innehiller personuppgifter. Reporter BBS +r ett si kallat konferenssystem
eller en BBS (Bulletin Board System) som Klaar driver i Sundsvall. Basen
samarbetar bland annat med f+reningen Gr+vande Journalister. Klaar svarade
med ett brev, d+r han med h+nvisning till regeringsformen (RF) och tryck-
frihetsf+rordningen (TF) h+vdar att systemet +r grundlagsskyddat.

    -I avvaktan pi att DI f+rklarar hur datalagen skall till+mpas trots
grundlagsgarantierna avstir jag frin att s+ka om nigot tillstind, s+ger
Tommy Klaar.

    Ol+slig konflikt

    Bakgrunden +r en konflikt mellan Datalagen, som +r en vanlig lag, och RF,
TF och den nyligen antagna Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). De senare +r
grundlagar som g+ller f+re vanliga lagar. Den tjugo ir gamla Datalagen s+ger
i ena sidan att den som har personuppgifter lagrade pi datamedium skall ha
tillstind av DI. + andra sidan s+ger RF att varje medborgare har yttrande-
frihet. Dessutom s+ger TF att varje medborgare har r+tt att l+mna uppgifter
avsedda f+r publicering utan att myndigheter har r+tt till att efterforska
k+llan. Om DI har tillsyn +ver Reporter BBS hamnar man i konflikt med med-
delarskyddet, menar Klaar.

    -Systemet +r uppbyggt f+r att fr+mst anv+ndas av journalister, s+ger
Tommy Klaar som sj+lv arbetar pi Sundsvalls Tidning. Av det sk+let betraktar
jag verksamheten som dubbelt grundlagsskyddad, och oitkomlig f+r tvingsmedel
med st+d av datalagen. Reporter BBS anv+nds bland annat f+r att +verbringa
information d+r meddelarskydd kr+vs. Och nigon misstanke om att uppgifter
sprids som +r kvalificerat hemliga finns inte.

    -Det vore ett grundlagsbrott av mig att g+ra innehillet i mitt kommuni-
kationssystem tillg+ngligt f+r en statlig myndighet, s+ger Tommy Klaar. Han
h+nvisar ocksi till en statlig utredning (SOU 1991:21) som slir fast att det
verkligen finns konflikter mellan datalagen och grundlagarna.

    Mer information

    DIs handl+ggare +r +sa Wiklund.

    -Jag kan inte s+ga nigot om +rendet, s+ger hon. Det +r inte avslutat
+nnu och jag har inga uppgifter om vad det +r f+r ett register. Hon ska nu
f+rst f+rs+ka fi information om var Reporter BBS +r f+r nigot. Hur ling tid
handl+ggningen av +rendet kan ta kan hon inte s+ga. SOU 1991:21 har hon en
del synpunkter pi.

    -Utredningen har f+reslagit att vissa journalistiska register ska undantas
frin tillstindsplikt, s+ger hon. Det g+ller produktionsregister f+r desktop
publishing och ordbehandling, register +ver inkomna nyhetstelegram, vissa
k+llregister, inklusive klipparkiv om de anv+nds som k+lla. DI har l+mnat ett
yttrande d+r vi v+nder oss emot f+rslaget. Ett eventuellt f+rslag om lag+ndring
kan komma inom det n+rmaste iret. Helt klart +r dock att det finns en konflikt
mellan yttrandefrihet och meddelarskydd samt datalagen.

    -Vi fir inte gl+mma att integritetsskyddet, som DI +r satt att v+rna,
ocksi +r grundlagsskyddat, s+ger +sa Wiklund.

    Datalagen f+rildrad

    Tommy Klaar menar att Datalagen +r f+rildrad. Den tillkom 1972 och avsig
att reglera stora personregisterpi ett relativt begr+nsat antal stor- och
minidatorer. Att det senare skulle finnas en miljon persondatorer i landet,
pi vilka folk brevv+xlar eller skapar textfiler, t+nkte man inte pi.

    -Jag finner hela situationen absurd, s+ger Tommy Klaar. Mitt system +r
inget "personregister" i den mening lagstiftaren avsig 1972 n+r datalagen
tillkom. Det som sker i systemet +r en snabb brevv+xling, och att en statlig
myndighet nu f+rs+ker skaffa sig kontroll +ver denna brevv+xling med iberopande
av lagregler som skapats f+r helt andra +ndamil +r minst sagt st+tande.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

HEMLIGA DATAPROJEKT:                                                DSR (6/92)

    Televerket spenderar varje ir miljardbelopp pi nyutveckling av datasystem.
Vad f+r slags projekt och hur mycket de kostar vill dock inte Televerket
ber+tta om. Till dessa hemliga system r+knar Televerket +ven system f+r
administration av l+ner och personal. Televerket k+per sina system fr+mst
frin dotterbolaget Televerket Data pi konsultbasis. Men en del system
utvecklas +ven av externa konsulter. Minga av projekten +r riktiga tung-
viktare. Utvecklingstider pi +ver fyra ir +r inga ovanligheter. H+r nigra
av Televerkets hemliga projekt:

    - ALT-TT, "Teknisk och administrativ anpassning f+r inf+randet av Toll
               Ticketing". Kostar 120 miljoner kronor i ir.

    - Telematik MA. Har kostat 90 miljoner kronor hittills. Kostar 25
                    miljoner i ir.

    - NYBAS, ett system f+r personaladministration, order lager och
             fakturering som utvecklades under fem ir men si sminingom
             avvecklades.

    - Lokus, mingirigt projekt f+r kundadministration. Har knappt b+rjat
             anv+ndas. Problem med linga svarstider. Kostar 35 miljoner
             kronor i ir.

    - SD, stir f+r "synkron digital hierarki"

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FJ-RRM-TNING SKA GE F-RRE FEL:                                      DSR (6/92)

    Televerket inf+r nu fj+rrm+tning av abbonentledningar pi alla telefon-
stationer i landet. F+re irets slut ska de flesta av landets 7 000 telefon-
stationer ha utrustats. Hittills klarar 1 400 stationer fj+rrm+tning. 
Meningen +r att Televerket ska hitta fel pi telen+tet innan abbonenterna
m+rker nigot. Systemet bestir av en central dator pi varje kundmottagning
och en mikrodator ute pi stationerna. Under natten n+r teletrafiken +r lig
k+rs m+tprogram som kontrollerar n+tets kondition.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NYTT DATORHOT:                                                      DSR (6/92)

    Ett nytt hot mot datas+kerhet +r nigot som kallas "Mutation Engine" eller
mutationsmotor. Det +r inget vanligt virus, utan en objektmodul som +r l+nkad
till koden f+r ett virus. Innan ett virus blir aktivt miste det dekrypteras.
Koden f+r detta +r normalt konstant, vilket g+r att man kan uppt+cka viruset
genom att matcha byte. Mutationsmotorn anv+nder en speciell logaritm f+r att
generera olika dekrypteringsrutiner varje ging. Pi si s+tt blir den mycket
svir att uppt+cka. Mutationsmotorn uppt+cktes f+rst i en elektronisk anslags-
tavla (BBS) f+r ett par minader sedan. Flera f+retag, till exempel Mcaffe och
Digital Dispatch har b+rjat utveckla antivirusprogram mot mutationsmotorn.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

BBS F-R INBITNA:                                                    DSR (6/92)

    BBSernas s+regna v+rld domineras idag av toniringarna. F+retr+delsevis
handlar det om unga killar, som besitter betydande datakunskaper och en
h+gt uppskruvad fingerf+rdighet framf+r PCn. Vad g+r man di i BBSerna? Och
i vad bestir sj+lva lockelsen som g+r att stora skaror tonirshackers - och
andra ocksi f+r den delen - regelm+ssigt v+ljer bort den h+lsobringande
natts+mnen f+r att i st+llet susa runt med modemet mellan olika BBSer?

    De allra flesta BBSer innehiller tvi huvudomriden. Dels finns h+r ofta
v+ldiga ansamlingar av gratisprogram av olika slag, som anv+ndaren fir ladda
+ver till sin egen dator. Dels finns h+r elektroniska diskussionsforum d+r
anv+ndarna kan delta i debatter och replikskiften i alla uppt+nkliga +mnen.
Dessa BBS-debatter domineras av toniringar som tilltalar varandra med
t+cknamn som "Dr DOS", "Phearless" och "Big Eagle". De debatterar med f+r-
k+rlek +mnen hacking och diverse andra datatekniskt intrikata frigor. Inte
s+llan lider dessa debatter av en viss kantring it det "pubertala" hillet.

    Uppenbarligen har ocksi f+retr+dare f+r den undre v+rlden l+rt sig
att uppskatta BBSerna. Mac & PC beh+ver inte botanisera runt l+nge bland
BBSerna innan vi st+ter pi ett inl+gg frin en herre som f+rklarar sig
intresserad av att k+pa polisuniformer, utrangerade polisbilar samt hand-
eldvapen.

    F+r hackers

    BBS-programmen som anv+nds +r teckenbaserade och ofta ganska kringliga
att anv+nda. De innehiller ofta komplicerade inloggningsfunktioner som +r
obegripliga f+r en oinvigd. Ofta innehiller de kommandon som inte knyter
an alls till vare sig DOS eller nigot annat operativsystem som anv+ndaren
kan vara bekant med frin sin egen dator. Lite tillspetsat kan man s+ga att
dessa program ibland ser ut att vara skrivna f+r +verhettade hackers f+r
andra hackers. L+ttanv+ndbarhet ser definitivt inte ut att ha varit nigon
mils+ttning med minga av dessa program. Ibland ser det n+stan ut som om det
skulle vara precis tv+rt om.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

"DEN SOM H-VDAR ATT HACKERS INTE -R EN S-KERHETSRISK -R NAIV
ELLER DRIVS AV EKONOMISKA MOTIV":                                   DSR (6/92)

    Bild: Hikan Borgstr+m
    Text: Debatt - LKD och andra som f+rs+kt tona ned riskerna med
          hackers fir h+r svar pi tal av frilansjournalisten Hikan
          Borgstr+m. Hans artiklar i Dagens Nyheter om hackerintring
          har skakat om ordentligt i branschen.

    Den som h+vdar att hackers inte utg+r nigon s+kerhetsrisk +r antingen
naiv eller drivs av ekonomiska motiv. N+r det g+ller datas+kerhet finns alltid
nigon som vinner pi att undanhilla obehagliga fakta. Leverant+rer vill inte
tala om brister i produkterna, dator+gare vill inte f+rlora andras f+rtroende,
konsulter och systemoperat+rer vill behilla sina jobb. Men ingen vinner i
l+ngden pi att d+lja de faktiska f+rhillandena.

    Det verkar fortfarande finnas de som tror att dagens hackers +r 13-
iriga Vic 64-entusiaster. De bedrar sig. Nu handlar det oftast om vuxna
personer med kunskaper som vida +vergl+nser minga systemoperat+rers.
Arbetsredskapen +r allt frin egna persondatorer till de angripnas super-
datorer. Man byter inte l+ngre passwords med varandra, det +r ingen sport.
Man "hackar" fram dem. Dagens hackers sj+l hela l+senordsfiler och matchar
fram "passwords".

    Det finns program som krypterar hela ordlistor och kontrollerar om orden
finns med i den stulna l+senordsfilen. F+r Unix-datorer finns till exempel
Lard, f+r PC ett som heter Guess 386 DES. En del program klarar 700-800
gissningar per sekund! Till flera medf+ljer ordlistor, upp till 15 Mb stora,
med vanliga l+senord. Andra provar "login" i kombinationer med olika till+gg,
som password. Det r+r sig alltsi om avancerade verktyg f+r att kn+cka l+senord.

    Dessutom utnyttjar hackers buggar i systemprogramvaran. De lusl+ser
manualer och nyhetsbrev och hiller sig +-jour med de senaste program-
versionernas fel och brister, och inte bara i Unixsystem. -ven v+lk+nda
buggar utnyttjas, eftersom minga systemoperat+rer inte bryr sig om att
ta bort dem. Till exempel hos Diab Data som missat att fixa buggen i 
TFTP (Trivial File Transfer Protocol). En fatal och vanlig lucka i s+ker-
heten. Buggen har varit k+nd i flera ir.

    Hackerintringen +r inte heller si oskyldiga som de framst+lls i debatten.
Hans-Iwan Bratt (LKD) menar att det ofta r+r sig om publika system, t ex
hos Pentagon. Men n+r blev Pentagons elektroniska postsystem +ppet f+r alla?
All hackerverksamhet +r inte heller riktad mot postsystemet. Nyligen bekr+ftade
amerikanska myndigheter att en holl+ndsk hacker varit inne i Pentagons datorer
och kommit it information bland annat om Patriotrobotarnas verkningsgrad mitt
under pigiende Gulfkrig.

    Likasi har det h+vdats att den hackergrupp jag skrev om i Dagens Nyheter
inte kommit it nigra hemluga akter i svenska datorer. Nej, jag skrev bara att
de fitt fram en lista med modemnummer, login och i vissa fall passwords till
379 datasystem frin Diab Data. Gruppen valde att tr+da fram innan de pene-
trerat datasystemen hos invandrarverket, SIDA, flygstaben och andra som fanns
pi Diab-listorna. Och stockholmspolisens urs+kt var: "Jassi den datorn, d+r
finns bara lite personuppgifter, l+ner, adresser och personalplanering",
dokument som inte +r intressanta f+r en bli+gd 17-iring!

    Men uppgifterna kan ju vara itriv+rda f+r andra grupper, och det +r
som sagt inte heller bara ungdomar som hackar. Kjell Str+mlid, styrelse-
ordf+rande i LKD, gir si lingt att han talar om "hackerhysteri" och att det
inte +r nigot fel pi s+kerheten. Men se di pi dessa exempel:

    - Ett f+retag som fitt pih+lsning +r Dimension AB. D+r hade system-
      operat+ren valt l+senordet "DIM" till en central fileserver. Vad
      skyddar ett sidant l+senord?

    - Telesoft f+rvarade kundstatistik pi en icke-skyddad plats i
      f+retagets datorsystem.

    - Diab Dara hade sin korrespondans med kunder (felanm+lningar och
      protokoll frin olika projekt) l+tt itkomlig. F+rutom modemnummer
      och inloggningsf+rfaranden fanns prydliga listor +ver X-25-Host
      lite varstans, liksom underhillsavtal och andra k+nsliga handlingar.

    Ytterligare exempel:

    Flertalet f+retag och myndigheter som "fick bes+k" av den engelska
hackergruppen 8LGM i slutet av 1990 via Datapak, visste inte ens om att
de haft datorintring. De hade inte sina loggar pislagna. Vid stort data-
f+retag, som numera finns i Kista, anv+nde gruppen tvi Unixmaskiner f+r
att "hoppa bock" till andra system. Medlemmarna ringde ut 108 521 ginger
utan att nigon reagerade!

    Jag tvivlar pi att LKD ocj kommunikationskonsulten Peter L+thberg,
som intervjuades i radioprogrammet God Morgon V+rlden, +r naiva. Det miste
finnas andra motiv till att de f+rnekar riskerna med hackers. I ett +ppet
samh+lle gir det aldrig att stoppa hackers. Man kan inte st+nga ute "vissa"
m+nniskor frin datafl+det mellan nationer, yrkesgrupper och enskilda. Ju
fler datorf+rbindelser, desto fler hackers. Det +r ett samh+llsfenomen vi
fir leva med.

    I USA har polisen nyligen genomf+rt en stor operation kallad "SunDevil"
d+r de f+rs+kt skr+mma si minga hackers som m+jligt. Tusentals ungdomar
ingir i utredningen. Men denna anti-hacker-vig m+ter nu motstind. K+nda
datapionj+rer som Mitch Kapor, mannen bakom kalkylprogrammet Lotus 1-2-3,
har startat en fond f+r italade hackers r+ttegingskostnader. Man diskuterar
i USA till och med m+jligheten att ge "+rligt intresserade" tillging till
begr+nsade delar av datorsystemen.

    I hackerkretsar s+ger man dock att hackandet kommer att sj+lvd+ om
sp+nningen med att g+ra nigot olagligt f+rsvinner. Kanske nigot f+r Hans-
Iwan Bratt att t+nka pi, i st+llet f+r att utmana till kn+ckande av nya
datorsystem med sitt pistiende att s+kerheten +r tillfredst+llande.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

     DSR tar g+rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
  intresse f+r Rapporten, och vill st+dja DSR -- L+mna ditt BBS nummer -- och
  annan information pi THE STASH Bulletin Board System.
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-#####
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information

                                   THE STASH
                       - Svenska Rapporten Support BBS -
                         Den Svenska Rapporten #1 Node
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06
                                  (del 2 av 3)

                              Sl+ppt Juni 30, 1992

                                     av TC
                         Editor av Den Svenska Rapporten
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

← DSR06-1_TXT.txt DSR06-3_TXT.txt →