No Shit (1995-1996) noshit1.txt

Öppna i terminalen


                          ____ 
                         /    \       ____   __ ____
                         \    /______/_  /_ ___/   /_
                          \  /    _   /    \   /   _/
                           \/ __   \_/ __  /  /  /
    Nummer #1             /  \ \     \ /__/__/__/              December 1995
                          \__/_______/ no shit!

                       Throw your ipspoof.c in the air,
                and wave it around like you just don't care!


BRAINSTORM
 N†gra v„l h„ngda ord                                                   1.0
IRC
 ™verlevnadsguide f”r #hack.se                                          2.0
 En W4ReZ d00d p† IRC                                                   2.1
HACK
 Har Dataphone fixat alla sina s„kerhetsproblem nu? Jo, s„kert...       3.0
 Basic Flaws in Internet Security and Commerce - Spoofing on the fly	3.1
WWW
 FITTA! Vad FAN „r det f”r fel p† den h„r sidan!                        4.0
NYTT
 Blandade nyhetsklipp som rapporterar om hackertr„skat                  5.0
 Amat”rm„ssig girighet styr BSAS agerande                               5.1
 Microsoft jagar pirater i norden					5.2
 Dags f”r BBS-dom - i elfte timmen                                      5.3
 Hot Java ”ppnar bakd”rren till din dator                               5.4
 Jurist vill g”ra ol„sliga bevis straffbara                             5.5
 Den typiske IT-brottslingen finns inte 				5.6
 Befarad terrorv†g med elektroniska vapen                               5.7
 Superformattering blev f”r dyrt f”r 16-†ringen                         5.8
 F”rbjud kreditkortsk”p per telefon                                     5.9
 Befarad terrorv†g med elektroinska vapen                               5.10
 Rysk hacker stal miljoner						5.11
SURF
 Žr dina bokm„rken kompletta?                                           6.0
 Sidor som mest best†r av l„nkar till andra sidor                       6.1
 Utilities                                                              6.2
 H†rdvara och liknande                                                  6.3

                          (C)opyright? Nope.

     /* -------------------------------------------------------------
         All information i !shit publiceras endast i studiesyfte och
         som underh†llning. En del saker vi beskriver „r olagliga,
         och vi f”ruts„tter att du inte „r s† korkad att du f”rs”ker
         g”ra n†gonting liknande sj„lv.
        ------------------------------------------------------------- */
 
      ___  ___  __ __ __ _  __ ____ ___ ___ _ __
 ___ |  _)|   )/  |  |  \ |( _|_  _) _ \   ) V  | _____________________________
 1.0 |____)_)_\_|_|__|_\__|___)|__|\___/_)_\_v__| av Shellshock
All tillg„nglig statistisk data talar f”r att detta f”rmodligen „r det sista
numret av !shit. Det „r l„tt att ta fram en fet lista p† f”rsta numret av
olika p/h/a/c/v-mags, men n„r man f”rs”ker hitta #2 s† har listan decimerats
avsev„rt. Anledningen „r givetvis att det inte finns n†got andra nummer.
Knulla statistiken - vi g”r ett f”rs”k att bryta trenden. Om du vill hj„lpa
oss, skicka in fr†gor, uppslag p† artiklar, eller en hel j„vla phile om du
k„nner f”r det. Den „dla tanken „r att vi ska f”rs”ka ha n†got f”r alla,
oavsett f”rkunskaper. Det kommer givetvis aldrig bli mer „n en just en „del
tanke, men man ska ha m†l i livet. I alla fall har jag f”r mig att v†r SYO
sa n†got s†nt p† h”gstadiet...
Skicka din skit till: shshock@alpha.c2.org
      __ ___ ___
 ___ |  |   ) __) _____________________________________________________________
 2.0 |__|_)_\___) Hangin' on #hack.se
Precis som alla channels s† suger #hack.se bigtime st”rre delen av tiden,
men tack vare att fler och fler svala snubbar tittar in allt oftare s† kan
det faktiskt vara v„rt att ge oss en chans.
N†gra ledtr†dar f”r nyb”rjare:
 - Alla som kan n†gonting p† #hack.se har skaffat sig den kunskapen genom att
   HACKA. D„rf”r har vi inte tid att BARA sitta framf”r irc 12 timmar varje
   dygn. Idle „r f”r de upplysta. Vi g”r andra saker samtidigt, och om n†gon
   inte svarar, ta en toy, v„nta, eller †terkommer senare.
 - FATTA att du inte kan komma in och ”ppna med en fr†ga typ "HUr h4ckar man
   T3lia? Jag vill ha o2o-axxess!". I helvete jag kommer att ber„tta det f”r
   dig. Varf”r skulle jag?
 - Om du mot all f”rmodan skulle ha en BRA fr†ga, men „nd† inte f†r svar.
   Tjata INTE. Det „r okey om du inte kan s† mycket, ta det lugnt, var v„nlig
   och om du verkligen vill l„ra dig s† kommer du f† hj„lp. Men att vara
   odr„glig kommer bara att f† dig kickad..
Detta „r ett exempel fr†n h„romdagen p† #hack.se. Liknande h„ndelser        ___
utspelar sig tyv„rr varje dag.                                              2.1

 <pHOo> hej!
 <pHOo> testade dataphone...
 <Chaoz> hej phoo
 <Chaoz> Jahapp..
 <Chaoz> hur gick det da?
 <pHOo> men jag kommer inte f”rbi "password:"
 <Chaoz> Jahapp.. =)
 <pHOo> sn„lla! s„g hur man g”r...
 <pHOo> du har v„l hackat dataphone?
 *Chaoz* ... En W4ReZ d00d...
 *** Signoff: blur (LiCe - Over 500 users can't be wrong.)
 <pHOo> hoho? :)
 *** pHOo has been kicked off channel #hack.se by shshock (shshock)
 *** pHOo (---@---.modem.umu.se) has joined channel #hack.se
 <pHOo> va faan!
 *** blur (---@---.---) has joined channel #hack.se
 <pHOo> chaoz: va fan h„nde?
 <pHOo> chaoz: har du ingen valid login till dataphone att ge mig? :)
 <pHOo> chaoz: pL3@z3... ;)
 *** pHOo has been kicked off channel #hack.se by Chaoz (Chaoz)

      _ __  __ ___ _ __
 ___ | L  |/  |  _| / / _______________________________________________________
 3.0 |_||_|_|_|___|_|_\
Dataphone „r en isp som visar upp ett osunt m†tt av naivitet n„r det g„ller
s„kerheten i deras system. S„kert brister det „ven i kompetensen, men om de
haft n†gon respekt f”r sina kunder s† hade de skaffat sig hj„lp utifr†n att
s„kra upp sina burkar.
Kombinationen av att de inte skuggat passwd och samtidigt till†tit sina
anv„ndare att ha hur enkla l”senord som helst, har som f”ljd att konton
fr†n Dataphone senaste tiden varit - hur ska jag s„ga - *ganska* enkla att
komma ”ver.
Men till och med en ledtr†dsl”s admin p† Dataphone kan ana or†d n„r en
av hans anv„ndare „r inloggad sju g†nger, via telnet-sessioner fr†n lika
m†nga olika sites. D„rf”r har *en del* konton st„ngts av. Exempelvis
Sandor Nilsson (password "master") nedan.
    Login: sandor                           Name: Sandor Nilsson
    Directory: /export/home/users/s/sandor  Shell: /bin/cracked
    Last login Tue Dec 12 19:51 (MET) on ttyqd from legolas.mdh.se
    New mail received Mon Dec 11 18:17 1995 (MET)
         Unread since Thu Dec  7 11:10 1995 (MET)
    No Plan.
Scriptet /bin/cracked „r enligt f”ljande:
    #!/bin/tcsh                                                          
          
    cat /etc/cracked.txt
    sleep 5
    exit
    #END           
Och filen /etc/cracked.txt ser ut s† h„r:
   Your account has been found to be cracked and has been abused by others.    
                      Please contact us on 08-734 0606.              
I vanlig ordning s† kommer detta f”rmodligen att tystas ner, och jag tror
inte att n†gon som varit of”rsiktig och loggat in via telnet direkt fr†n sin
egen dator, beh”ver k„nna sig orolig f”r reprisaliser. Dataphone vill nog
helst inte att datorpressen f†r nys om deras bristade s„kerhet.
Men det enda de har gjort „r att st„nga ute n†gra warezpuppies som bytt till
sig ett konto mot en zer0 d4y. De som fortfarande har access kommer
f”rmodligen att sk”ta det hela lite snyggare, och DP kommer aldrig att m„rka
att de „r d„r... Suckers.
 ______________________________________________________________________________
                                                                            3.1
 H„r „r en intressant artikel skriven av fyra studenter p† Berkley, som
 f”rhoppningsvis ger upphov till en massa intressanta ideer. En kopia
 finns p† http://http.cs.berkeley.edu/~gauthier/endpoint-security.html

             Basic Flaws in Internet Security and Commerce
We've gotten a bit of press on this so far...
The NYT article seems to imply that we discovered these holes. We did not
discover them, and we never claimed to have discovered them. We wrote the
following document to an audience who we assumed also knew that these were
not new security holes. We wanted to discuss them for the following reasons:
   * Many security products (Kerberos, AFS, NFS, Netscape, Microsoft) have
     ignored (for all practical purposes) the issue of trusting your
     executables.
   * To show how easy it is to mount attacks on the integrity of software
     (for example, via distributed file systems, NFS specifically)
   * Why there should be concern about endpoint attacks now more than ever
     (financial incentive for attacks, strong protocols forcing attention to
     the endpoints).
   * Discuss the details of the NFS exploit. We knew of no other actual
     implementation of this well known potential breach of security. The
     ease of the attack and the subtle variations possible were interesting.
----------------------------------------------------------------------------
We believe that the current focus on secure session-layer protocols and
sufficient randomness have obscured more fundamental flaws in end-to-end
security. In particular, secure end-to-end transactions require two parts: a
secure protocol to communicate over untrusted channels, and trusted code at
both endpoints. The latter problem has received less attention, but destroys
security regardless of the quality of the protocols or of the random
numbers.
We have implemented a series of related attacks utilizing IP spoofing:
   * We can spoof NFS to patch binaries on the fly if we are on any subnet
     between the NFS client and NFS server. We used this to turn legitimate
     Netscape browsers into versions that used a fixed key (known only to
     us), thus invisibly eliminating security.
   * The same trick allows us to defeat Kerberos security by attacking
     kinit.
   * We can also spoof NFS file-handle lookups, so that we can replace any
     file (such as .login) with another file that runs with root access
     privileges (even if the requesting user cannot).
These work because the trusted path to executables is really not trustworthy
in most environments. Although we use on-the-wire patching to compromise
executables, the client binaries can also be compromised during download, by
on-the-wire patching of FTP or HTTP transfers. Trojan horses and viruses
could also patch the client software after it's on the local disk,
especially on systems like Windows 95 that do not provide access control for
files.
Given that these are realistic threats, we believe that these issues must be
resolved before internet security and commerce are realistic.
----------------------------------------------------------------------------
We began to consider in more detail some fundamental weaknesses of common
network security practices that would lead to trivial further attacks on
Netscape as well as many other security tools like Kerberos. It was our goal
to demonstrate that it is trivially possible to patch executables
on-the-wire to completely compromise their security.
In doing so, we hope to reinforce the point that security is an end-to-end
problem that is far harder than getting the protocols correct. Strong,
correct protocols only make more subtle endpoint attacks more likely,
especially in light of the potential for financial gain as the amount of
commerce on the Internet increases. Most of the attacks we discuss are
suitable for the systematic exploitation of large groups of users: an entire
organization, or even a large fraction of the user base of a particular
piece of software.
In many computing environments a pool of common executables, like the
Netscape binary, are provided to clients by a fileserver. In such systems,
including NFS, AFS and Windows NT, there is no authentication of the file
contents sent between clients and servers.
In these systems there are provisions for sophisticated access checks to
determine file permissions, at open or handle lookup time. But the file
contents that are read from the server are not authenticated in any secure
way. The client has no way to determine if the bytes are indeed being sent
by the server.
Our first attack model is one in which the attacker has (promiscuous)
network access to any machine on any ethernet subnet between the fileserver
and the clients under attack. In under a day we produced software that can
exploit the lack of authentication in NFS to patch the object code of any
executable on-the-wire as it travels between the NFS server and the client
machine.
The technical details of the attack are rather simple. To retrieve data from
the NFS server a client sends a short request message detailing which block
from the file it is interested in (where a block is a range of bytes). The
attack software is located on an ethernet segment between the client and the
NFS server, so is able to snoop this traffic.
The attack software snoops, waiting for any request for a particular block
of a particular executable; for example, the block containing the
session-key generation code in the Netscape executable. It is then able to
forge a reply from the NFS server and transmit it to the client. If the
forged packet reaches the client before the legitimate reply, it is accepted
and the legitimate reply is discarded as a duplicate.
There is obviously a race condition between the injection of the forged
response and the true response. Since the attacking software is focused
solely on this task, while the fileserver is certainly servicing requests
from many clients, it stands a very good chance of winning the race. We have
observed that the attacking software wins the race a large fraction of the
time.
Given this ability it becomes possible to compromise the security features
of any executable loaded from the network. We have examined the Netscape
v1.1N executable and located the code that selects the session key. By
patching only 4 bytes we were able to cause the selection of a predictable
session key every time the browser engages in the SSL protocol. It is then
trivial to snoop and decrypt all traffic from the browser to secure servers,
obtaining credit card numbers or other private information.
Since this is really an attack on the client, it is not limited to the
Netscape browser. On the contrary, it is extremely widely applicable. An
appropriate patch to the Kerberos kinit executable makes possible the
compromise of any passwords entered by users, and therefore all of the
authentication facilities provided by Kerberos.
In many environments, including our own here at UC Berkeley, all the
Kerberos application binaries are served from an NFS server. This represents
a major flaw in security as our attack demonstrates. Having authenticated
file services (kerberized NFS or AFS) is useless if the integrity of the
kinit executable cannot be ensured (most easily by obtaining it from local
disk).
However, making local copies of crucial binaries is not sufficient in the
face of a more serious set of variants on the NFS spoofing attack. The
spoofing software can be placed as before, in a position to snoop requests
to the NFS server. As clients issue a lookup filehandle request the spoofing
software can return the handle to a different executable and also forge its
attributes. By tricking users into executing code that is setuid root,
unlimited access to the client's workstation can be obtained easily.
It is possible to mount NFS partitions so that setuid root executables will
not be honored by the client. Still, the spoofing software can make
arbitrary NFS filehandle lookup requests succeed, and substitute a trojan of
some sort. The attacker could cause misspellings of commonly executed
commands to appear to succeed, or could spoof other files that are trusted
by the operating system. For example, the user's .login file is a natural
and easy target from which to leverage further damage.
This implies that it is unsafe to execute any program obtained via an
insecure channel to an NFS server, no matter what the privilege level of the
client user.
Neither is it limited to NFS or file-serving protocols in particular.
Protocols based on TCP, rather than UDP, are just as vulnerable. It is
possible to hijack non-authenticated TCP connections, although it is
somewhat more complicated.
Attacks based on spoofing traffic coming from the distribution site of
popular software packages is also possible. Berkeley, for example, is a
mirror site for the Netscape browser. Any student with promiscuous network
access on a machine between the ftp server and the main link to the larger
Internet could have installed similar patching software to patch the huge
number of copies of the binary that were retrieved from server.berkeley.edu.
More mundane attacks based on trojan horses or viruses remain viable today.
These attacks must exploit some other weakness in a system's security to
infiltrate, but once in place they can perform patches to local binaries to
fully compromise a system. Previously such attacks were mostly motived only
by ego or malice; it is now more valuable to compromise a client invisibly,
so that the user believes the system is secure. Thus, unlike traditional
viruses, the new strains will aim to have no visible effect on the system,
thus making them difficult to detect and easy to spread unintentionally. Our
patch of Netscape has this flavor.
We realize that it is impossible to eliminate all security holes; one can
always question whether it is safe to trust the hardware, or whether outside
channels used for communication of public keys or checksums are truly
secure, etc. Fortunately, in practice it should suffice to handle far less
than all of these risks. We hope to have demonstrated one gaping hole in
practical security today, and to have highlighted the problem of the trusted
endpoint.
There is one simple step that we can suggest that would go a long way
towards improving the security of endpoints. Increasing the practice of
software providers widely publishing cryptographically secure checksums of
their executables would be extremely helpful. A small amount of paranoia and
care must be applied to securing the executables used in the verification
process. A read-only floppy disk would be appropriate to hold the
verification software, for example.
We are concerned that security on users' workstations and PCs is currently
insufficient. When real money is at stake, endpoint security must withstand
greater scrutiny. In summary, protecting the communications channel doesn't
help if the endpoints can be subverted. We implemented and discussed several
related attacks that replace legitimate programs by compromised versions.
Until we can trust every program that executes between the time we boot and
the time we finish the secure protocol, we cannot reliably authenticate
anything. Today there is no basis for this trust.
Eric Brewer, brewer@cs.berkeley.edu
Paul Gauthier, gauthier@cs.berkeley.edu
Ian Goldberg, iang@cs.berkeley.edu
David Wagner, daw@cs.berkeley.edu

     __    __    __    __
 ___ \ \/\/ /\/\/ /\/\/ / _____________________________________________________
 4.0  \_/\_/\_/\_/\_/\_/  Kreativ HTML-kodning
H„r „r en liten godbit som krashar alla k„nda versioner av Netscape, alla
plattformar. Perfekt f”r att filtrera bort alla lamers fr†n din kewla hemsida.
L„gg bara en ref till nedanst†ende med texten "The Hackers Handbook". Funkar
varje g†ng. Och du ska inte tro att de ger upp efter f”rsta f”rs”ket...
<table>
  <tr><td width=500>
  <table>
    <td width=1000></td>
  </table>
  </td></tr>
</table>

      __ _ _ _ ____ __
 ___ |  \ | ) |_  _)  ) _______________________________________________________
 5.0 |_\__|_   |__|__|  Nyhetsklipp fr†n oktober och november
         (___/
  ---------------------------------------------------------------------------
  AMAT™RMŽSSIG GIRIGHET STYR BSAS AGERANDE           5.1 Datateknik, 95-11-30
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        Enligt BSA „r 59 procent av all programvara i Europa piratkopierad
j„mf”rt med 35 procent i USA. De har r„knat ut att om den europeiska
piratkopieringen skulle sjunka till amerikansk niv† s† skulle det i
Sverige skapas 8000 nya jobb och skatteint„kter p† 1,8 miljarder
kronor.
	
        BSA „r en internationell organisation som aktivt arbetar f”r att
stopp p† st”ld av programvaror genom information, utbildning och
r„ttsliga †tg„rder, med stark tonvikt p† det senare. Indignerat
f”resl†r BSA kraftfulla †tg„rder i avskr„ckande syfte mot den
tilltagande brottsligheten. De f”resl†r ett †tg„rdspaket med
straffsatser i klass med knarkhandel.
	
        -Piratkopiering „r idag ett stort socialt och ekonomiskt problem,
f”rfasar sig Robert Holleyman, BSAs h”gste chef i en pressrelease, och
menar att den sociala v„lf„rden „r i fara. Egentligen „r de bara ute
efter dina pengar.
	
        BSA agerar i sina medlemmars intresse och „r bara intresserat av
pengar. I alla fall d„r BSA †talat n†gon f”r piratkopiering har de
gjort upp i godo, dvs hellre tagit pengar, „n dragit fallet i domstol.
Ist„llet f”r att komma tillr„tta med det grundl„ggande problemet, att
det faktiskt stj„ls programvara, anv„nder BSA juridiska finter och
cowboytaktik f”r att g”ra tvivelaktiga husrannsakningar hos de
f”rmodade piraterna. Philippe Kahn, fd koncernchef i Borland, s„ger
till Datateknik att problemet „r enkelt:
        -Jag har alltid trott p† att arbeta med kunderna. Jag tror inte
p† att processa. Om det finns ett problem ska man s„tta sig runt ett
bord och l”sa det. BSAs attityd „r att processa f”rst. Inte min stil.
	
        N„r ett program piratkopieras beror det helt enkelt p† att det „r
f”r dyrt. I Japan piratkopieras det friskt, trots att Japan h”r till ett
av de l„nder som har v„rldens l„gsta brottslighet. Kopieringen „r en f”ljd
av att en japansk version av exempelvis Excel kostar 30 000 kronor.
Skillnaden i antal piratkopierade program mellan Sverige och USA
beror givetvis p† att programvara i genomsnitt „r 20 procent billigare
i USA.
	
        Jag har inte r†d att betala tre tusen kronor f”r att ha Microsoft
Word hemma. Allts† l†nar jag ett p† jobbet. Om det vore d”dsstraff p†
att kopiera Word skulle jag anv„nda n†got annat program. Detta beteende
”kar andelen piratkopierade program i BSAs statistik, men det motsvarar
inga som helst f”rlorade int„kter.
	
        All den programvara BSA anser vara piratkopierad skulle n„mligen
aldrig ha s†lts. BSA tar inte h„nsyn till om jag bara vill anv„nda ett
program n†gra enstaka g†nger. D„rf”r kopierar de flesta alla program
till sin lokala PC f”r enkelhets skull. Jag har ett exemplar av
redigeringens Photoshop p† min burk. BSA tar inte h„nsyn till att det
„r betydligt l„ttare att l†na grannens program d† och d† f”r att utf”ra
n†gon uppgift. Fick jag inte skulle jag be redigeringen, som har en
legal kopia, att utf”ra uppgiften.
        BSA tar inte heller h„nsyn till om jag l†nar ett program av en
kollega bara f”r att prova det. Kopplingen mellan en minskad pirat-
kopiering, ”kade skatteint„kter och nya arbetstillf„llen „r ocks† rent
nonsens. Vilka skatteint„kter skulle staten f†? Žr det tull? Eller moms?
De 1,8 miljarder kronor Svenska staten skulle f† i skatteint„kter
motsvarar en och en halv miljon s†lda Officepaket, en orimlighet i sig.
	
        BSA redovisar aldrig hur 8000 nya arbetstillf„llen i Sverige skulle
skapas. Kan det vara arbete i kopieringsfabriker? Eller distribution av
Postens f”retagspaket? Om programvaruf”retagen kr„ver att jag ska vara
fullst„ndigt moralisk, kr„ver jag att de ocks† ska agera moraliskt. Det
g”r dom inte. Licensavtalen „r groteska. Microsoft exempelvis
garanterar att programmet i allt v„sentligt fungerar under tre m†nader.
F”r 5000 kronor f†r man allts† ett program som fungerar sis†d„r i 90
dagar.
	
        I hj„lpsystemet till Windows 95 st†r det 3413 ord om piratkopiering,
men bara 153 ord om hur man kopierar en fil mellan tv† PC.
	
        Microsoft visade en vinst p† 11,6 miljarder kronor senaste
boksluts†ret. F”retaget „r registrerat i den amerikanska delstaten
Delaware f”r att slippa betala skatt.
	
        Det „r helt enkelt amat”rm„ssig girighet som styr BSAs agerande.

  ---------------------------------------------------------------------------
  MICROSOFT JAGAR PIRATER I NORDEN              5.2 Computer Sweden, 95-11-24
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        Microsoft tar i med allt h†rdare nypor mot piratkopierare. D„rf”r har
Norvald Heidel p† Microsoft Norge utsetts till nordisk piratj„gare. Han
ska arbeta ”ver hela den nordiska marknaden med att motverka och
informera pressen om piratverksamhet.

  ---------------------------------------------------------------------------
  DAGS F™R BBS-DOM - I ELFTE TIMMEN                  5.3 Datateknik, 95-11-16
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        N„sta vecka st†r den riksbekante BBS-piraten i Helsingborg till svars
inf”r H”gsta domstolen. Hans fall har dragits i l†ngb„nk sedan v†ren
1992 och lagen han ska d”mas efter har b†de hunnit „ndras och bli
f”r†ldrad igen.
	
        Helsingborgaren var den f”rste svenske BBS-„gare som sp†rades och
polisanm„ldes av den internationella piratj„garorganisationen Business
Software Alliance (BSA), d† relativt ny i Sverige. Det unika med fallet
var att †klagaren med st”d av upphovsr„ttslagen s”kte f† fastslaget att
BBS-„gare har ett juridiskt ansvar f”r inneh†llet i sina databaser.
talet f”ljde tv† huvudlinjer. Dels hade helsingborgaren redan genom
att inr„tta sin BBS gjort sig medskyldig till den piratkopiering
anv„ndarna kunde t„nkas utf”ra n„r de skickade in sina programfiler
till basen, sammanlagt 136 olika kommersiella datorprogram, dels hade
han tillhandah†llit dessa kopior till 80 betalande anv„ndare, vilket
†klagaren ans†g st† i strid med lagens f”rbud mot utl†ning och
uthyrning till allm„nheten.
	
        Under rannsakningen i domstolarna har †klagaren successivt tvingats
banta †talet. I HD omfattar det endast spridning av kopior fr†n ett
tjugotal program till cirka 40 anv„ndare. Ett brott som helsingborgaren
friades fr†n i hovr„tten med h„nvisning till hans ej motbevisade
inv„ndning att det bara varit v„nner och bekanta som haft tillg†ng till
programmen. Det HD nu ska pr”va „r bland annat om dessa 40 anv„ndare
kan anses utg”ra allm„nheten vilket h„vdas av Riks†klagaren, som nu
”vertagit m†let.
	
        M†nga viktiga fr†gor har inte f†tt n†gra svar hittills i processen.
Somt har domstolarna inte tyckt sig beh”va ta st„llning till, annat har
de slingrat sig f”rbi utan n„rmare analys.
	
        Till exempel: Vad „r kopior och vad „r exemplar n„r datorprogram
skyfflas in och ut ur databaser? Vad inneb„r det n„r n†gon utf”r
kopiering f”r sitt enskilda bruk? Vad menas med spridning,
tillhandah†llande, uthyrning och utl†ning? Kan kopior fr†nolagliga
kopior n†gonsin bli lagliga kopior? Kan man s„gas ha hyrt eller l†nat
ut n†gonting, fast„n man i praktiken har det kvar? Žven om landets
h”gsta d”mande instans nu r„tar ut ett antal fr†getecken, kommer det en
smula sent.
	
        Tv† statliga utredningar arbetar redan med att skriva nya lagar f”r
BBSer och databaser. Nyligen h”lls hearing kring ett lagutkast som
stipulerade s†v„l „garansvar som kontinuerlig sp†rning (loggning) av
anv„ndarna. Men protesterna blev s† starka att utredningen nu beg„rt
ett halv†r extra f”r att jobba om f”rslaget.
	
        Ocks† hos nya datalagsutredningen st†r BBSerna p† dagordningen. Ett
prejudikat fr†n HD ”ver vad upphovsr„tten duger till i
programleverant”rernas envisa kamp mot olovlig kopiering f†r med andra
ord begr„nsad aktualitet. Det troliga „r dock att den kommande HD-domen
f†r till effekt att lagstfitarna ”kar takten.

  ---------------------------------------------------------------------------
  HOT JAVA ™PPNAR BAKD™RREN TILL DIN DATOR           5.4 Datateknik, 95-11-16
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        Luckor i Hot Java, Sun Microsystems bl„ddrare f”r till„mpningar
skrivna i programspr†ket Java, g”r Java till ett l„mpligt verktyg f”r
vissa typer av dataintr†ng (cracking). Det skriver tv† forskare fr†n
Princetonuniversitetet, Drew Dean och Dan Wallach, i en rapport.
	
        Forskarna har analyserat k„llkoden till den aktuella testversion,
1.0a3, av Hot Java och uppt„ckt flera tveksamheter. Till exempel kan
ett Javaprogram „ndra inst„llningarna s† att en utomst†ende kan se (och
„ndra i) all trafik till och fr†n anv„ndarens Hot Java-bl„ddrare. I
datas„kerhetskretsar kallas det man in the middle-attack, allts† att
placera sig mellan en dator man vill h†lla koll p† och omv„rlden.
	
        Java „r ett generellt programspr†k i stil med C++ men det har
konstruerats i ett best„mt syfte: att skriva program som laddas ner
fr†n en dator till en annan ”ver Internet och exekveras i m†ldatorn.
Det „r inte det enda spr†ket med den egenskapen, Kaleidas ScriptX och
General Magics Telescript har den ocks†, men det tycks ha st”rst chans
att etablera sig som standard p† Internet. Bland annat d„rf”r att
Netscape har licensierat Java och lagt in det i sin WWW-bl„ddrare.
	
        M”jligheten att ladda ner programkod g”r att det g†r att utveckla
betydligt intressantare till„mpningar med Java „n med HTML, som
anv„nder textfiler.  andra sidan uppst†r det s„kerhetsproblem som inte
finns i HTML, och det „r ett par s†dana problem som Dean och Wallach
vill s„tta fingret p†.
        De skiljer p† s„kerhetsproblem som beror p† † ena sidan en d†lig
implementation, † den andra fundamentala svagheter i spr†ket eller
bl„dderprogrammets uppbyggnad. Man in the middle-attacken ovan „r av den
f”rsta typen och kan relativt l„tt fixas till; enligt rapporten „r den
r„ttad i den kod som Netscape har f†tt. Detsamma g„ller ett annat fel som
till†ter ett Javaprogram som k”rs i Hot Java 1.0a3 f”r Windows att fylla
skivminnet med data. En s†dan attack f”rst”r visserligen inte data som
redan finns d„r, men datorn blir obrukbar tills skivminnet rensats. Denial
of service kallas den typen av intr†ng.
	
        En „nnu enklare form av denial of service „r att skriva ett program
som l„gger beslag p† 100 procent av CPU-tiden eller tillg„ngligt minne
och tvingar anv„ndaren att starta om datorn. Inte heller det kan Hot
Java gardera sig mot.
	
        Till kategorin fundamentala svagheter r„knar forskarna framf”r allt
att ett Javaprogram kan ta reda p† relativt mycket information om den
dator det k”rs p†, som till exempel datorns namn och IP-adress och
under vilket namn anv„ndaren „r inloggad. I Unix g†r det ocks† att f†
information om vilka program som „r installerade genom att l„sa vissa
operativsystemvariabler. Visserligen f”rs”ker Hot Java t„ppa till
luckan genom att dels begr„nsa den information som ett program kan
l„sa, dels sp„rra s† att det inte kan skicka den vidare till n†gon
annan dator.
	
        Men som Dean och Wallach visar g†r det inte att st„nga luckan helt
utan att samtidigt ta bort en stor del av nyttan med Java. M†nga
Javaprogram har till exempel ett legitimt behov av att kontakta den
WWW-server de laddades ner fr†n f”r att h„mta mer data, och d† kan det
samtidigt l„cka information. Likas† beh”ver Javaprogrammerarna tillg†ng
till maskinn„ra data f”r att kunna skriva spel och andra tidsberoende
program.
	
        Det faktum att Hot Java sj„lvt „r skrivet i Java och dess interna
variabler d„rf”r †tkomliga fr†n spr†ket bidrar ocks† till os„kerheten,
liksom att de s„kerhetskritiska funktionerna „r spridda ”ver hela
programkoden ist„llet f”r att vara samlade p† ett st„lle.
	
        Dean och Wallach fick de f”rsta priserna, varsin t-tr”ja, i en
nyutlyst t„vling,The Hack Java Promotion, som anordnas av samma
organisation som tidigare haft t„vlingar i att kn„cka Netscape. Mer om
t„vlingen kan man l„sa p† http://www.c2.org/hackjava, och d„r finns
ocks† l„nkar till Deans och Wallachs arbete.

  ---------------------------------------------------------------------------
  JURIST VILL G™RA OLŽSLIGA BEVIS STRAFFBARA    5.5 Computer Sweden, 95-11-10
  ---------------------------------------------------------------------------
	
	Dansk polis kan inte utreda ett hackerbrott, eftersom bevismaterialet
„r krypterat.
	
        Den misst„nkte v„grar att ge polisen nyckeln till kryptot. Detta
borde vara straffbart, anser en dansk juristprofessor, som i s†dana
fall vill ha omv„nd bevisb”rda.
	
        F”rbud mot kryptering av datakommunikation „r meningsl”st och
ogenomf”rbart. Det skriver danska teknologir†det i en f„rsk rapport.
Att lagstifta om att anv„ndarna ska deponera sina nycklar, s† att
polisen vid behov kan avlyssna och tolka krypterad datakommunikation
tror teknologir†det inte heller p†.
        -F”r telefoni kan man skapa ett kryptosystem som ger polisen
tillg†ng till nyckeln efter beslut om avlyssning i domstol. Men f”r data-
kommunikation och diskar b”r man inte ge myndigheterna m”jlighet till
avlyssning. Tv„rtom b”r systemen byggas upp s† att det ger maximal tro-
v„rdighet, heter det i teknologir†det rapport.
	
        R†det tar ocks† upp ett f”rslag fr†n juristprofessorn Mads Bryde
Andersens. Han vill ge domstolarna r„tt att d”ma en misst„nkt som
v„grar att l„mna ut nyckeln till krypterat material, och d„rmed
om”jligg”r utredning. Detta inneb„r i praktiken omv„nd bevisb”rda,
allts† att den misst„nkte m†ste bevisa sin oskuld. Detta, anser
teknologir†det, „r of”renligt med dansk r„ttstradition.
	
        Mads Bryde Andersen h„vdar att detta „r enda s„ttet att utreda s†dana
brott. Att kn„cka meddelanden som krypterats med datorbaserade metoder
kr„ver superdatorer.
	
	"Macronite", en dansk hackare som greps av polisen i Frederikshavn
i v†ras, „r ett p†tagligt exempel. Strax innan han greps krypterade han
sina h†rddiskar, och han v„grar att avsl”ja krypteringsnyckeln.
Kriminalinspekt”r Carl Johan Andersen undrar om kostnaden skulle st† i
proportion till nyttan f”r utredningen om polisen i Frederikshavn
tillgrep den enda utv„gen, dekryptering med superdatorer.
        __________________________________________________________________
        Kommentar: Vi har precis h”rt rykten om att ovanst†ende "incident"
                   har satt ig†ng krafter inom v†rt eget land, som nu
                   arbetar f”r ett lagf”rslag som ska g”ra det straffbart
                   att inte l„mna ut sin krypteringsnyckel om r„tts-
                   v„sendet kr„ver s†. Vi †terkommer i „rendet, var s†
                   s„ker!

  ---------------------------------------------------------------------------
  DEN TYPISKE IT-BROTTSLINGEN FINNS INTE             5.6 Datateknik, 95-11-02
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        Leverant”rer av IT-s„kerhet som lejer Leif GW Persson till att prata
f”r varan riskerar att binda ris †t hela aff„rsid`n. Redan GWs
”ppningsreplik s„nker det mesta av alla noga utmejslade s„ljargument
f”r samlade s„kerhetstrategier.
	
        -Den typiske IT-brottslingen finns inte! ICLs seminarium f”rra
veckan om ett nytt beh”righetssystem kunde d„rf”r lika g„rna ha blivit en
bumerang. Hur ska man skydda sig, n„r inga tydliga hot finns? -Med
annan brottslighet „r det tv„rtom. Majoriteten vanliga brott beg†s av
en ytterst liten del av den manliga befolkningen. Den „r dessutom
utseendem„ssigt mycket v„l definierad. -Vid grova v†ldsbrott „r
sambanden „nnu starkare mellan den faktiska g„rningsmannen och den man
f”rv„ntar sig. Som till exempel typfallet helt vanlig kvinna funnen
m”rdad i skogsdunge. -I nio fall av tio „r m”rdaren hennes n„rmaste
manlige bekant! -Det typiska n„r m”rdaren k„nner sitt offer „r n„mligen
att han g”mmer kroppen f”r att hinna samla sig f”re det oundvikliga
bes”ket av polisen.
	
        S† enkla samband har kriminologerna inte hittat f”r IT-
-brottslingar. De senast publicerade siffrorna ”ver svensk
datakriminalitet „r en kort tabell i en doktorsavhandling f”rra †ret.
Systemvetaren Stewart Kowalskis fann att †ren 1987 till 1989
rapporterades 47 databrott. Uppdelade efter tillv„gag†ngss„tt hade
datorn/datorprogrammet varit brottsverktyg i 19 fall och angreppsobjekt
i 2 fall, det handlade om piratkopiering eller program„ndringar i 14
fall samt dataintr†ng i resterande12 fall.
	
	En sannolikt representativ statistik, gissar GW Persson. I sin egen
forskarg„rning som professor i kriminologi vid polish”gskolan har GW
hittat fyra personlighetstyper som beg†r IT-relaterade brott
	
        Hackern attackerar sj„lva datorsystemen, som regel bara f”r att f†
access. Spionen letar efter information. Bedragaren „r ute efter pengar
och Bror Duktig fr„mst efter „ra och ber”mmelse. Men enligt GW Persson
„nd† r„tt alldagliga personer. Spionen luskar i kundregister och
offerter, men „r ibland en annars of”rvitlig polisman som bara f†tt f”r
sig att kolla upp v„nner och bekanta i polisregistret. Bedragaren „r
som oftast en f”rskingrande bankkamrer. Och en riktig Bror Duktig
avsl”jade sig f”r v„rlden i optionsm„klaren Nick Leeson n„r han bl†ste
brittiska Barings Bank p† 14 miljarder kronor.
	
        Av presumtiva terrorister i datasystemen „r hackern den som sk„llts
som farligast. Men bland GWs f”rbrytartyper „r han en r„tt s„llsynt
huvudperson. Tv„rtom, i IT-sammanhang f†r kriminalg†torna ofta sin
uppl”sning enligt samma mall som hos Agatha Christie. -I s„rklass
vanligast n„r f”retag r†kat ut f”r IT-brott „r att g„rningsmannen finns
bland personalen. Vilket avsev„rt f”rsv†rar kontrollen, till„gger GW
med adress till alla systemadministrat”rer som ofta h„vdar att svaret
ligger i b„ttre ”vervakningsteknik.
	
	-Ofta ligger lojalitetskonflikter med arbetsgivaren bakom, eller
ekonomiska och andra privata problem.
	
        Arbetsgivaren kanske har †lagt sina anst„llda en tystnadsplikt som
de p† grund av personliga egenskaper inte kan leva upp till.
-K„nnetecknande f”r mycket kreativa personer „r att de „r ”ppna och
gillar att ber„tta om sina jobb.
	
        Vilket med ”dets ironi enligt GW kan ge helt o”nskade resultat.
	
        -En l„kemedelsj„tte som tystar sina anst„llda med h†rda
tystnadsplikter riskerar att sl† ihj„l kreativiteten. Enligt GW „r enda
mot†tg„rden kontinuerlig personalkontroll, med b”rjan redan vid rekryteringen.
-M”ter man sin kamrer p† Solvalla „r det ett varningstecken man b”r ta
p† allvar.
	
        Till och med s„kerhetschefen sj„lv kan vara boven. -B„sta
s„kerhetschefen „r en medel†lders kvinna som slutat med uteliv och
h†ller sig med relativt begr„nsat umg„nge, lyder GWs rekommendation.
-S† ser det knappast ut idag. Det normala ute p† f”retagen „r den
s„kerhetsanvarige har mer muskler „n genomsnittet, och dessutom ett
milit„rt f”rflutet. -Och det, vet man ju, „r en sort som ofta r†kar i
trubbel.

  ---------------------------------------------------------------------------
  BEFARAD TERRORVG MED ELEKTRONISKA VAPEN      5.7 Computer Sweden, 95-10-20
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        De flesta f”retag har idag tillg†ng till de senaste
s„kerhetsprogrammen: virusprogram, datakryptering och brandv„ggar i
Internet.
	
        Men hur skyddar de sig mot HERF-kanoner och EMPT-bomber? Det „r
namnet p† tv† av de senaste elektromagnetiska vapnen som nu diskuteras
flitigt bland s„kerhetsansvariga.
	
	HERF-kanoner (High Energy Radio Frequency) och EMPT-bomber
(Electromagnetic Pulse Transformer) „r vapen d„r elektromagnetisk
str†lning riktas mot ett m†l - samma id` som mikrov†gsugnen. De finns
med p† en lista ”ver de senaste hoten mot datas„kerhet som diskuterades
p† en konferens om informationsst”lder (Information Warfare) i Montreal
nyligen.
	
        De flesta systemansvariga bryr sig inte s† mycket om den ”kade
m„ngden elektromagnetiska vapen. De tror inte att datorerna och
kommunikationssystemen „r hotade av illvilliga infoterrorister med
vapen som skulle kunna komma fr†n Stj„rnornas krig. Men
s„kerhetsexperterna menar att det inte kommer att dr”ja l„nge innan
n†gon missn”jd anst„lld, utpressare eller terrorist riktar vapnet mot
datorn och f”rvandlar viktig information till digital soppa. - B†de
tekniken och kunnandet finns redan. Vad man d„remot inte har t„nkt p†
„r att dessa vapen kan anv„ndas f”r en massiv attack, s„ger Winn
Schwartu som arbetar som datas„kerhetskonsult.
	
        Paul Strassman, f”re detta informationschef p† USAs
f”rsvarsh”gkvarter Pentagon och numera f”rel„sare om informationskrig,
menar att de flesta f”retag inte alls „r beredda p† den h„r sortens
attacker. - De potentiella inkr„ktarna „r mycket mer kunniga „n de som
b”r skydda sig. Ett litet antal infoterrorister kan utman”vrera
p†kostade skydd helt och h†llet, menar han.
	
        I USA finns flera topphemliga elektroniska vapen och dessa anv„ndes
med f”r”dande resultat i kriget mot Irak. Tyv„rr verkar det, enligt
experterna, varken beh”vas vetenskapsm„n eller miljoner f”r att bygga
otrevliga elektroniska vapen.
	
        Elektroniska vapen „r inte heller det enda hotet mot f”retagen.
Undergroundtidningar och databaser „r fyllda med annonser f”r andra
typer av vapen och verktyg, till exempel virusbibliotek, elektroniska
l†dor f”r att lura telefonsystemet, l”senordssp†rare, spionutrustning
och goda r†d till den blivande infoterroristen. - Utrustning f”r
infoterrorister „r snart en j„ttemarknad och det „r ot„cka saker du kan
k”pa. Du kan „ven hyra hackers om du vill f† saker utf”rda, s„ger
Strassman.
	
	Schwartu har i sin bok "Information Warfare - Chaos on the
Information Superhighway" beskrivit de olika verktygen och hur de
anv„nds. Konferensdeltagarna hade delade meningar om hur allvarligt man
ska ta hotet om informationsst”lder. - S„kerhets†tg„rderna i den egna
dataavdelningen har st”rt datafl”det genom att st”rningar s„nts ut,
s„ger John Pastore, chef vid ett amerikanskt finansf”retag. Det „r
liten risk att n†got h„nder, men det kostar stora pengar att skydda
sig.
	
        Om exempelvis kreditkortsbetalningarna p† hans f”retag gick ned en
dag, skulle f”retaget aldrig kunna †terh„mta sig. - Man m†ste ta
elektroniska vapen p† allvar, s„ger Pastore. De flesta deltagarna var
dock skeptiska. - Det verkar inte g„lla oss. Jag oroar mig mer f”r
st”ld av f”retagshemligheter, s„ger en deltagare. - Ja, vi har pratat
om det, men det kommer inte upp p† varje styrelsem”te precis, menar en
annan.
	
        M†nga f”retag ser cyberspace som en elektronisk guldgruva d„r man kan
vara anonym och enkelt g”ra saker och f† l”n f”r m”dan. Hotet kommer
inte fr†n hackers. Vissa f”retag kommer inte kunna l†ta bli att k”ra om
sina konkurrenter genom att skada deras informationssystem. -
Industrispionaget har ”kat ordentligt sedan det kalla kriget tog slut,
menar Alan Pickering fr†n det kanadensiska f”rsvaret. Varf”r k”pa n†got
n„r du kan stj„la det? FBI k„nner till 57 l„nder som har konstruerat
program f”r att spionera p† f”retagen i Silicon Valley.

  ---------------------------------------------------------------------------
  SUPERFORMATTERING BLEV F™R DYRT F™R 16-RINGEN     5.8 Datateknik, 95-10-19
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        -1500 kronor! D† f†r ni hellre ta h†rddiskarna. Den 16-†rige yngling
som gjort sig skyldig till upprepade dataintr†ng i Uppsala universitets
datan„t blev av med sina tv† skivminnen, trots advokatens f”rs”k i
sista stund att r„dda dem undan f”rverkande.
	
        Superformattering anv„ndes av Uppsalapolisen i samband med
Teliar„tteg†ngen i v†ras. Huvudmannen i det unga hackerg„ng som d”mdes
f”r att ha f”rfalskat Telias telefonkort erbj”ds att ist„llet f”r
konfiskation av beslagtagna skivminnen f† den brottsliga informationen
p† dem permanent raderad. -Men det blev v„ldigt dyrt f”r oss,
konstaterar Rikspolisstyrelsens datatekniske expert Stefan Kronqvist.
Notan gick l”s p† 11000 kronor, mycket beroende p† att RPS m†ste
komplettera sin datautrustning f”r att klara uppgiften.
	
        Kostnader som polisen fick st† f”r.
	
        N„r 16-†ringens advokat vid huvudf”rhandlingen f”r halvannan m†nad
sedan beg„rde samma behandling f”r sin klients del, uppstod fr†gan vem
som skulle betala? M†lets avg”rande sk”ts fram n†gra veckor f”r att
parterna skulle utreda saken, men nu har domen fallit.
	
        16-†ringen d”ms till 70 dagsb”ter ” 30 kronor (totalt 2100 kr) f”r
att han via l†nade anv„ndaridentiteter tog sig in p† universitetets
datan„t vid ett stort antal tillf„llen. Hans enda syfte var att f†
gratis tillg†ng till Internet och det kostade inte universitetet ett
enda ”re.
	
        De tv† skivminnena med program, l”senord mm fr†n universitetsn„tet
f”rklarades dock f”rverkande. -Vi skulle f† betala 1500 kronor f”r
radering av diskarna och det tyckte vi inte det var v„rt, f”rklarar
advokat Leif Ericksson.
	
        Betalningen avs†g konsultarvode till ett privatf”retag som
kriminaltekniska anstalten i Link”ping (SKL) f”rut anlitat i liknande
fall. Ett f”retag som ironiskt nog finns i Uppsala. SKL anser sig inte
kompetent att sj„lv utf”ra raderingen, som g†r under ben„mningen
superformattering. Exakt hur denna g†r till „r polisen f”rtegen om. Man
fruktar att f”r m†nga detaljer kan kan ge vinkar om hur den raderade
informationen kan †teruppv„ckas.
	
        Principen „r dock att man fyller skivminnet med nonsensinformation
och formatterar om den, i flera omg†ngar. -Metoden „r absolut s„ker,
h„vdar Stefan Kronqvist till f”rsvar mot den kritik som f”rekommit om
att datakunniga bovar „nd† lyckats plocka upp sina gamla filer fr†n de
omformatterade minnena.
	
        Alternativet till omformattering „r att skivminnen f”rverkas/
konfiskeras av staten, vilket i m†nga fall betyder att de blir liggande
i n†gon k„llare hos polisen. Regelboken s„ger att de ska f”rst”ras, men
det „r s„llan s† sker om inte det inte r”r ytterst k„nsliga data.
	
        I framtiden blir det allts† kostsamt f”r databrottslingar att beg„ra
radering och †terl„mnande av skivminnen som ing†tt i brottsrekvisitan.
I vissa fall kan de „nd† komma att d”mas att betala f”r en
superformattering, n„mligen n„r stulen datorutrustning ska †terl„mnas
till r„ttm„tig „gare. RPS ser det som en allvarlig s„kerhetsrisk att
polisen inte sj„lv utf”r omformatteringen. K„nsliga uppgifter fr†n
skivminnena kan g† tillbaka till bovarna via l„ckor i de anlitade
konsultf”retagen.

  ---------------------------------------------------------------------------
  F™RBJUD KREDITKORTSK™P PER TELEFON                5.9 TT-Telegram, 95-10-03
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        Nu vill l„nspolism„staren i Malm” Hans Wranghult f”rbjuda
kreditkortsk”p per telefon.
	
        Anledningen „r att det l„ttillg„ngligt p† datan„tet Internet finns
uppgifter som g”r det m”jligt att utf”ra avancerade
kontokortsbedr„gerier.
	
        Den som har ett rymligt samvete och „r datakunnig kan med ett falskt
kontokortsnummer k”pa varor i till exempel TV-shop eller p† postorder,
rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion. - Genom att f”rbjuda ink”p
per telefon eller postorder d„r man anger att debiteringen f†r belasta
ett visst angivet kreditkortsnummer f”rhindrar man ocks† m”jligheten
att beg† brotten enligt modellen som Internetprogrammet
tillhandah†ller, anser Hans Wranghult, som „r medlem i en grupp inom
Interpol som arbetar med att f”rhindra databrottslighet.
	
        Mats Andersson p† rikskriminalens underr„ttelsetj„nst har studerat
den h„r typen av brottslighet. - P† Internet finns det uppgifter om hur
man kan generera nummer p† kontokort, s„ger Mats Andersson,
rikskriminalens underr„ttelsetj„nst, till TT. - Vi „r ”vertygade om att
det h„r ing†r i ett internationellt s„tt att arbeta bland brottslingar.
Exakt samma typ av brottslighet har dykt upp i flera europeiska l„nder,
„ven Sydafrika och p† andra st„llen runt om i v„rlden. Mats Andersson
s„ger att det inte „r olagligt att sprida den h„r sortens information,
inte med nuvarande lagstiftning. Han ber„ttar ocks† att
kontokortsf”retagen arbetar h†rt f”r att ligga ett steg f”re
databrottslingarna.
	
        Bakgrunden till den h„r typen av brottslighet finns i USA. D„r
kn„ckte ett g„ng datahackers koden till kontokortsf”retagen
nummerserier. Sedan lade de in informationen p† Internet. Det finns
ocks† brottslingar som g†r steget l„ngre och fabricerar egna kontokort.
Med kunskap om hur kontokortens serier „r uppbyggda kan de f”rse korten
med "r„tt" nummer.
        En internationell liga som specialiserats sig p† den h„r sortens
bedr„gerier greps i b”rjan av h”sten i Stockholm. Vill det sig riktigt illa
finns redan numret och uttagen belastar en ovetande kontokortsinnehavare.
Men d† har bankerna g†tt in och t„ckt f”rlusterna, enligt Mats Andersson.
Beh”ver den som har ett bankomatkort eller ett Minutenkort vara orolig?
Ingen har hittills klarat av att fiffla p† det h„r viset med dessa bankkort,
enligt vad Mats Andersson k„nner till.  andra sidan g†r tekniken fram†t
och de datakunniga brottslingarna blir mer och mer avancerade, p†pekar han.

  ---------------------------------------------------------------------------
  HACKERS KNŽCKTE FRANSKA F™RSVARSHEMLIGHETER     5.10  TT-Telegram, 95-09-20
  ---------------------------------------------------------------------------
	
	Datorhackers har tagit sig in i den franska marinens datorsystem och
f†tt tillg†ng till franska och allierade f”rsvarshemligheter, skriver
den satiriska franska tidningen Le Canard Enchain` p† onsdagen.
	
        Tidningen, var namn betyder den fj„ttrade ankan, specialiserar sig
p† unders”kande journalistik. Den uppger att intr†nget gjort
amerikanska och brittiska milit„rer fullst„ndigt rasande.
Datorkn„ckarna gjorde sitt intr†ng i juli och lyckade d† plocka †t sig
s† kallade akustiska profiler p† hundratals franska och allierade
”rlogsfartyg. Profilerna utg”rs av den f”r varje enskilt fartyg
karakt„ristiska ljudbild som h”rs under vatten och som anv„nds av
ub†tar f”r att skilja v„n och fiende †t. President Jacques Chirac
uppges ha givit order om en st”rre utredning av saken. Det franska
f”rsvaret vill inte kommentera historien men f”rsvarsminister Charles
Millons kansli bekr„ftar den.
	
        Misstankarna riktas nu mot Ryssland. Men en del franska milit„rer
misst„nker att det i sj„lva verket „r amerikansk milit„r som gjort
intr†nget f”r att pr”va de franska kollegernas dators„kerhet.

  ---------------------------------------------------------------------------
  RYSK HACKER STAL MILJONER                    5.11 Computer Sweden, 95-08-25
  ---------------------------------------------------------------------------
	
        En 24-†rig rysk matematiker st†r †talad f”r att ha brutit sig in i
Citibank New Yorks s„kerhetssystem p† Wall Street och flyttat
bankkunders pengar till sitt eget konto. 2,8 miljoner dollar (20
miljoner kronor) lyckades hackern komma ”ver.
	
        R„tteg†ngen sker i London, men Citibank vill f† mannen utl„mnad till
USA. Sj„lva brottet begicks fr†n mannens kontor i St Petersburg f”r ett
†r sedan. Flera amerikanska storbanken har sedan dess diskuterat hur
s„kerheten i systemen ska kunna bli b„ttre.

      __ _ _ ___ ___
 ___ ( _| U |   )  = __________________________________________________________
 6.0 ___)___)_)_\_|
Den h„r listan „r mest f”r den mindre erfarna surfaren, eftersom den inte
inneh†ller n†gra revolutionerande hemligheter. Den som redan scannat webben
har s„kert redan hittat dessa sidor. Min f”rsta tanke var att dumpa alla mina
bokm„rken, men jag m„rkte att det r„cker med att lista ett urval, eftersom de
inneh†ller l„nkar till alla andra sidor.

L„nkar                                                                      ___
------                                                                      6.1
http://www.df.lth.se/~triad/Triad_Home.html
http://pacificnet.net/~captnate/
http://www.spatz.com/pecos/hack.html
http://www.defcon.org/
http://w3.gti.net/mod/
http://www.l0pht.com/
http://www.multiple.org/
http://www.2600.com/
http://www.fc.net/phrack.html
http://underground.org/
http://www.paranoia.com/~coldfire/

Utils                                                                       ___
-----                                                                       6.2
http://www.first.org/tools/tools.htm
http://wildsau.idv.uni-linz.ac.at/~klon/underground/underground.html

H†rdvara                                                                    ___
--------                                                                    6.3
http://www.spystuff.com/
http://www.2020tech.com/maildrop/
<EOF>

noshit2.txt →