112 Under Handsken (2001-2004) 112_05.txt

Öppna i terminalen

				  ÖPPET ALLA DAGAR - Idag stängt
 The Fallen Empire presenterar:   =====================================
 Utsläpp nummer 5 - 2001  _________===== __ __ __ __ __  _____ ____
   ,------.  ,------.    / _______ \ === || || | \|| |\\ ||--- |¨¨¨\\ 112 
   | |¨¨| |  | |¨¨| |   /_/       \ \ == ||_|| ||\\| ||\\||,,  |-=-//          
   ¨¨¨  | |  ¨¨¨  | |             / / == (___) || \| ||//||___ ||¨¨\\         112
        | |       | |   112      / / ====      ¨¨ ¨¨ ¨¨¨ ¨¨¨¨¨    ____ 112
  112   | |       | |           / / ==== ||  || //¨¨\\ __ __ __  /´¨¨¨\ _ _____ __ __ __
        | |       | |          / / ===== ||..|| ||__|| | \|| |\\ \\  ||// ||--- | \|| || 
        | |       | |         / / ====== ||¨¨|| ||  || ||\\| ||\\ \\ ||\  ||,,  ||\\| ||    112
        | |       | |        / / ======= ||  || ||  || || \| ||// // ||\\ ||___ || \| \/
        | |       | |       / / =========¨¨  ¨¨ ¨¨  ¨¨ ¨¨ ¨¨ ¨¨¨ //  ¨¨ ¨ ¨¨¨¨¨ ¨¨ ¨¨ ()
        | | 112   | |      / / =============================== ,´´ ====================== 112
        | |       | |     / / ============================================================
        | |       | |    / /___________                    112 ==========================
        |_|       |_|   |______________|          112            ======================
                                                                    == TELHACK 026 ==
   #BIOS , DALNet, #TV7, #RootShell, #NetShell, #2600Gävle            =============
   #Neger, #Carda, #Telecom, #Phreaking, #Telhack          1 12         ==========
   The Insecure Foundation Blew up and left a heave note.                ========
__ 112 Under Handsken, av: das telefonierthachen kreb.         ° °    __   =112=         °
\\						             °	    °//      =        °     °
 \\							   °        //°      °     °         °
  \\								   //   °    °  °
  |``````````````````````````````````````````````````````````´´´´´´´|      ° ° 
  |_INLEDNING _________________________________________0.0.1________|

  Skrivandet av - 112 Under Handsken - har återupptagits. Nya nummer
  kommer att släppas när vi känner för det. Anledning till att zinet
  har återuppstått är att det då och då dyker upp saker som vi gärna
  vill publicera, men som inte passar in någonstans på vår hemsida
  eller i kanalen. Då är en liten tidsskrift bra. Det finns mängder
  av dessa blaskor. Du finner säkert något av intresse eller nöje i
  de flesta. Påpekas skall då att vi inte skriver detta för att vara
  som "alla andra" ;).

 
 [ 026 ] - Detta är en liten tidning som publiceras på nätet i textformat, 
 för att folk ska ha ännu mer att läsa..(?) Detta är inget som regelbundet 
 kommer att ges ut av oss, vi kommer att lägga upp nya nummer när vi har 
 gjort klar något, när vi har något att erbjuda. Vi välkomnar även andras 
 bidrag till detta magasin. Skicka era bidrag till mig, Zeromatic,, på IRC
 . INTE via mail! Ni finner mig som bekant på Dalnet. 
 
 Vad ska ni förvänta er av tidningen?
 - Vi kommer att skriva om, och ta emot, artiklar som är tekniskt 
 intressanta, humoristiska, konstiga, förargelseväckande eller bara 
 informativa. Vi kommer  att ta upp nyheter, diskutioner med mer. 
 Annonsera kan du också göra här, angående annonsering kan du kontakta 
 oss på e-post: magazine@telhack.com.

 
 LÄSANDES AVTAL: Ni som läsare måste godkänna dessa regler innan 
 Ni fortsätter att läsa..


 * Vi är (som de flesta andra) inte ansvariga för vad som står i detta
   dokument eller någon av de eventuella följder det kan få.
 * Vi vill (som alla andra..) inte uppmana till icke legala företaganden.
 * Den text som finns i i detta dokument är helt genererad av en osynlig
   maskin som inte går att spåra, den maskinen har automatiskt penetrerat
   en dator och gett order om att ladda upp den genererade textfilen till
   ett för alla utom maskinen själv, okänt webkonto. Den har sedan
   publicerat adressen på en massa olika ställen genom de datorer som
   den själv har hackat. Vem det än är som pekas ut som författare så är
   påståendet helt uppdiktat.

 Accepterar du detta? - Då kan du läsa. 
 Godtar du det ej? - Då bör du sluta läsa nu och radera textfilen. - [ 026 ]

 (Du har accepterat avtalet om du läser något under denna textrad)
____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/|
|										  ] |
| Innehåll: 								 	  ] |
|										  ] |
|- 0.0.1 - Inledning								  ] |
|- 0.0.2 - Symbian, WAP & Blue Tooth						  ] |
|- 0.0.3 - Filosofi och en ASCII						  ] |
|- 0.0.4 - Satelitkommunikation (VSAT)						  ] |
|- 0.0.5 - CTI (Computer Telephony Integration) 				  ] |
|- 0.0.6 - Pantautomattrick							  ] |
|- 0.0.7 - M20 Terminal								  ] |
|- 0.0.8 - Länktips								  ] |
|_________________________________________________________________________________] |
/_________________________________________///______________________________________\|







 [Just detta nummer är helt genererat av en osynlig maskin vid namn
  Zeromatic, som ni finner för artificiellt inteligenta konversationer
  på Dalnet: #Telhack eller via mail: zeromatic@telhack.com]
  
 [Nästa nummer kommer att vara genererat av fler maskiner, bland annat
  RobbTheJobb]







____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.2] Symbian, WAP & Blue Tooth|/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 Symbian betecknas som en ny strategi, där några av de största i data/telecom
 sammarbetar för att skapa de bästa möjliga gemensamma lösningarna. Symbian
 har kontor i Sverige, USA, England och Japan.

 I Symbian ingår Ericsson från Sverige, Nokia från Finland, Motorola från USA och
 Psion från England. Den 24:e Jinu 1998 annonserade Ericsson, Nokia och Psion att
 de inlett ett sammarbete under namnet Symbian och strax därefter skrev Motorola
 under ett avtal (MoU) om att delta i sammarbetet.

 Ett av de viktigaste projekten inom Symbianär Epoc, ett operativsystem för 
 mobila enheter som t.ex. handdatorer och mobiltelefoner. Skillnaden mellan
 mobiltelefoner och handdatorer komer att minska. Av vissa orsaker har Symbian
 valt Epoc istället för Windows CE som grund för verksamheten. Epoc är ett
 högoptimerat C++, multitasking, 32-bitars operativsystem som innehåller en
 fullvärdig uppsättning program och verktyg, samt många funktioner för 
 kommunikation. 
 

 - WAP - Wireless Application Protocol

   
 Idag används trådlös kommunikation till största delen för telefoni,
 som GSM och DECT. En teknologi som ihop med Wireless LAN skapar helt nya
 möjligheter är  WAP - Wireless Application Protocol.

 WAP kommer bland annat att användas ihop med Epoc för handdatorer.
 En av de stora fördelarna med Epoc ihop med WAP är att det är en
 lösning som är helt skräddarsydd för mobilitet, speciella hänsyn har
 tagits till de krav detta ställer på prestanda och funktionalitet.

 I WAP ingår:

 * Micro-browser
 En liten browser av samma typ som Netscape och MSIE.

 * WML - Wireless Markup Language
 Ett scriptspråk av samma typ som Javascript.
 (PS. du finner texter om WML på telhack.org)

 * WTA - Wireless Telephony Application interface
 Detta är telefondelen av WAP, denna del gör det möjligt att skapa
 olika funktioner för hantering av telefonsamtal.

 * Content formats
 Innehåller olika typer av applikationer som scheman.

 * En skiktad telekommunikationsstack
 Som innehåller transport, session och säkerhetslager.

 
 Jämfört med vanliga datorer har man haft flera olika problem att
 brottas med då man tagit fram såväl Epoc som WAP. De problem som
 funnits när det gäller Epoc är:


 - Man kan inte ha en lika kraftfull processor som större datorer.

 - Man kan inte ha lika mycket minne.

 - Man måste ha en låg strömförsörjning.

 - Man har en förhållandevis liten display.

 - Man måste klara olika typer av inmatningsenheter, tangentbord,
   telefon etc.

 
 Ytterligare problem tillkommer i och med WAP:


 - Man har en begränsad bandbredd på radiolänkar.

 - Det blir längre fördröjningar

 - Sämre stabilitet på förbindelsen än vad man har på en fast förbindelse.
 
 - Inte lika förutsägbar tillgänglighet.

 
 Några av de tillämpningar man tänkt sig i samband med WAP är:

 * Information retrieval on the Internet
 Gör att man kan komma åt information på nätet. Olika begränsningar kan
 dock innebära att man inte kan surfa på samma sätt som med en "vanlig
 browser".

 
 * The "serviceman application"
 En hantverkare kan t.ex. via mobiltelefonen eller en handdator
 komma åt sitt företags reservdelar för att se om en viss del finns
 kvar och isåfall kanske beställa den.

 * Notification applications
 Gör att man kan få reda på när ett E-mail har kommit in eller att man
 t.ex. kan definiera en profil som gör att man kan få reda på när en
 börskurs ändras eller något liknande.

 * Mobile electronic commerce
 Man kan sköta bankärenden från mobiltelefonen eller handdatorn.

 * Telephony applications
 Olika telefonirelaterade tillämpningar.

 
 När man använder en mobiltelefon som terminal behöver många av
 applikationerna inte finnas i den, servern kan skicka ut ett antal
 "menyer" som ska fyllas i och telefonen returnerar sedan det
 ifyllda datat. Detta gör att det på många sätt påminner om WWW, 
 där en browser kan hämta hem menyer (HTML dokument) som arbetar
 mot en databas via CGI eller ASP.

            \|/
           - O -
            /|\   
          /  |
         /   |
      /\/    |
     /       |                        WML  |¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|
   ./ Binary/|\          |¨¨¨¨¨¨¨¨¨|<------| WEBSERVER |
  _|   WML /\|/\ <-----> |WAP PROXY|       |___________|
 [_]       | | |         |_________|<---+             |
 |#|       |/|\|                    WML |             |
 |_|       / | \         |¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|  |¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|<-+
 WAP     _/__|__\_<----->|WTA SERVER|  |HTML FILTER|
MOBIL                    |__________|  |___________|

 WML - Wireless Markup Language
 WTA - Wireless Telephony Application
 ------------------------------------

 Ett exempel på ett WAP-nät, även om det normalt innehåller en WAP Proxy
 och en Webserver så kan även andra konfigurationer också användas.
 Om Webservern returnerar WML kod så går detta dirket till WAP Proxyn,
 men om det är en vanlig Webserver som returnerar HTML så skickas
 detta först till ett HTML Filter som översätter det till WML.


  
 PROTOKOLLSTACKEN

 Protokollstacken i WAP är skalbar och möjlig att utvidga för utveckling
 av olika program för mobila enheter.
 ________________
 |              | - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 
 | Internet     | Wireless Application Protocol  
 |              | - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 ||¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|| \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ ##############################
 ||    HTML    || | Applicationslager    | #                            #
 || Javascript || \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ #   ANDRA SERVICES OCH       #
 ||____________|| | Sessionslager        | #   APPLIKATIONER            #
 |              | \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ #                            #
 ||¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|| | Transaktionslager    | #                            #
 ||    HTTP    || \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ #                            #
 ||____________|| | Säkerhetslager       | #                            #
 |              | \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ #                            #
 ||¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|| | Transportlager (WDP) | ########                     #
 || TLS - SSL  || \\\\\\\\\\\\\\\\\WCMP\\\\\\\\\\ #                     #
 ||____________|| | [SMS] [USSD] [CSD] [IS-136] | #                     #
 |              | | [CDMA] [CDPD] [PDC] [ETC.]  | #                     #
 ||¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨|| \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ #######################
 ||   TCP/IP   ||
 ||   UDP/IP   ||
 ||____________|| I protokollstacken ingår:
 |              | 
 |______________| * Application layer, WAE - Wireless Application Environment
		  Detta lager är ett allmänt gränssnitt för applikationer, det
		  är en kombination av teknologier från WWW och Telefoni. 
		  I det här lagret ingår bland annat WML, en variant av HTML
		  som är en specialanpassad form av JavaScript och WTA/WTAI
		  som Wireless Telephony Application/Interface.
		  
		  * Session layer, WSP - Wireless Session Protocol
		  En motsvarighet till HTTP, som innehåller både en 
		  förbindelseorienterad och en förbindelselös tjänst.
		  
		  * Transaction layer, WTP - Wireless Transaction Protocol
		  Innehållre flera olika typer av transaktionsorienterade
		  tjänster.
		  
		  * Security layer, WTLS - Wireless Transport Layer Security
		  Säkerhetsfunktioner baserade på SSL - Secure Sockets Layer.
		  
		  * Transport layer, WDP - Wireless Datagram Protocol
		  Ett transportlagerprotokoll som kan arbeta över många olika
		  typer av underliggande protokoll.

 
 BLUETOOTH

 
 Bluetooth är en höghastighets mikrovågsteknologi som är utformad för att
 kunna användas för bärbar utrustning.

 Bakom utvecklingen av Bluetooth ligger en strävan att ersätta kablar
 med en radiolänk. Det finns inget bra sätt att idag ansluta bärbar
 utrustning till ett LAN, serieanslutning med EIA/TIA-232 är långsamt
 och klumpigt och de högre lagren för IrDA är inte standardiserade och
 dessutom krävs line-of-sight. Det är här som Bluetooth kan utgöra 
 lösningen.

 Bluetooth arbetar på samma frekvens som trådlösa LAN, 2.45GHz för att
 skapa en stabil 1Mbps länk med 10 meters räckvidd. Den relativt korta
 räckvidden beror på att man valt en låg uteffekt för att göra det  
 möjligt att använda tekniken i alla miljöer. Signalen kan ta sig igenom
 en ficka eller en väska, men inte igenom en kontorsvägg. Inom denna
 10-metersgräns kan upp till 10 "piconet" arbeta och inom varje sådant
 nät kan upp till 8 enheter finnas innan bandbredden reduceras.
 Ett piconet kan vidare delas upp i olika tjänster, 432kbps full duplex,
 721/56kbps asymmetrisk duplex eller 384kbps tredje generationens GSM.
 Det finns också ett förslag på en förändring av modulationstekniken som
 kommer att öka kapaciteten för data från 1Mbps till 2Mbps. Flera oberoende
 och icke synkroniserade piconet bildar ett "scatternet". Precis som många
 trådlösa LAN använder Bluetooth FHSS - Frequency Hopping Spread Spectrum
 och hoppfrekvensen är satt till 1600 hopp i sekunden över 79 frekvensband.

 Effekten är i grundformen 1mW, vilket med hjälp av extra förstärkare
 kan ökas till 100mW, detta innebär en strömförbrukning på mellan 8 och
 30mA vid 2.7 volt. Genom att öka effekten ökar också räckvidden till
 100 meter.

 Signalen krypteras med ett 40-bitars krypto för att försvåra avlyssning
 av en förbindelse. Här bör man dock tänka på att säkerheten med 40-bitars
 krypto är ganska låg.

 En Bluetooth sändare/mottagare som ansluts i de olika enheterna kommer
 att vara c:a 25x12mm och priset har beräknats att till en början ligga på 
 ungeffär 150:- vilket beräknades sjunka till omkring 40:- ganska fort.


 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\



 [REKLAM]---------------------+
 |´´´´´´´                     |
 | Besök #NetShell på Dalnet! |
 | Privat trading av shells & |
 | whatever..                 |
 +--------------------[/REKLAM] 
                      `````````



____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.3] Filosofi och en ASCII  |/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 Om du lär dig talsystem med olika baser, algebra & ekvationer,
 potenser och lite skiljetecken och operatorer så har du några
 riktigt bra förkunskaper om du tänker börja programmera. 
 
 Och om du kan programmering i t.ex. C/C++, Assembler eller faktiskt VB eller
 .. ah va fan, vilket språk som helst, så har du goda förkunskaper i 
 mattematik! Ser du nu att programmering har mycket med matte att göra?
 Matte däremot har inget med programmering att göra.. hajjaru'?
 
 Och om du ska lära dig hacking eller vad du nu vill kalla "det", för vi
 vet alla vad det är du tänker på, så ska du direkt ta och lära dig
 A-E kurserna i mattematik, Assembler och kanske C. Programmering och
 system tillsammans.. Genom att programmera kan du få en dator att 
 följa din minsta vink, göra det du säger åt den att göra. Känner du
 till svagheter i system så kan du knyta samman programmeringen med
 just den eller de svagheterna och på så sätt, över Internet, direkt 
 eller indirekt få någon annans dator att utföra precis det du vill 
 att den ska göra. Fantasin och datorns egenskaper sätter gränserna.
 
 Matte + Programmering + System + Kommunikationer = Det de flesta tänker på
						    när de vill lära sig
						    "hacka", utan att de själva
  =============					    vet om det.
 == ==    ==  ==
 =  ==    ==   =
 =             =
 = =========== =
 =  ==     ==  =
 =   =======   =
 ==           ==
  =============

 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\




 [REKLAM]---------------------+
 |´´´´´´´                     |
 | Besök #Neger på Dalnet för |
 | att det skapas en känsla   |
 | av makt hos operatörerna i |
 | kanalen när det är mycket  |
 | folk där..                 |
 +--------------------[/REKLAM] 
                      `````````




____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.4] Satelitkommunikation (VSAT) |/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 
 En möjlighet då det gäller data/telekommunikation är satellitkommunikation.
 Denna typ av kommunikation skiljer sig från andra genom att hela kommunikationen
 sker "i luften". Vid "vanlig" kommunikation sker all kommunikation över 
 markburna kablar. Vid mobil kommunikation sker första delen av kommunikationen
 via radiolänk till en basstation men därifrån sker den via det vanliga 
 telenätet. (Märker ni att jag har skrivit "kommunikation" jättemånga gånger nu..?)
 
 Vid satellitkommunikation sker däremot hela kommunikationen i luften, men
 givetvis kan man koppla detta vidare över det vanliga telenätet. VSAT står för
 "Very Small Aperature Terminal", inte "Via SATellit" :),, - vilket avser ett
 nätverk av terminaler med små parabolantenner (drygt ½ meter) som via satellit
 kopplar upp sig mot en central hub.

                          _____________ \¨¨¨¨¨¨¨¨¨\    _____________
                         |[][][][][][][==\SATELLIT \===][][][][][][]|
                         |[][][][][][][===\         \==][][][][][][]|
                         ´´´´´´´´´´´´´´    \_________\ ``````````````
                      ___/^                               \ 
                   __/                                     \__
                __/                                           \__
              _/                                                 \_
             /                          ZmC ASCII                  \  
         /  .                            o w n s                    .  \
         \ /                                                         \ /
         o\_,                                                       ,_/o
         |__|>-----------+                                          |__|
       Station           |                                          VSAT
      på Jorden.         |    ______                              Terminal
     ( VSAT HUB )        +---[Server]                               Site
                              ¨¨¨¨¨¨                                  |
                                                       ______         |
                                                      [Klient]<-------+
                                                       ¨¨¨¨¨¨

 I min (förhoppningsvis fungerande) ASCII bild visas em traditionell
 Client/Server konfiguration, men givetvis kan VSAT liksom även alla
 andra protokoll också användas för andra konfigurationer.

 VSAT har sin största spridning i USA, där det också är ett mycket
 kostnadseffektivt alternativ, i Europa däremot har det inte fått
 samma spridning och är åtminstone än så länge ett dyrare alternativ
 än traditionella markbundna telelänkar.
 
 VSAT kan användas för alla typer av trafik, dvs:
 
 * Data 
 * Video
 * Audio
 * Telefoni
 * Fax

 
 I USA har VSAT störst spridning inom följande branscher:

 * Detaljhandel
 * Bilindustri
 * Finans/banker

 
 Det finns två olika teknologier inom VSAT:

 * SCPC - Single Carrier Per Channel
 Fungerar på samma sätt som en "fast lina", dvs. man har en fast
 förbindelse mellan två ställen. Denna typ av förbindelse har normalt
 en bandbredd på upp till 2Mbps. Det går bra att skicka alla typer
 av trafik över denna typ av länk, även audio och video.

 * TDMA - Time Division Multiple Access
 Med denna typ kan ett antal stationer kommunicera med en central 
 hub. Normalt är bandbredden här begränsad till 19.2kbps. Denna typ
 av förbindelse lämpar sig bäst för överföring av data. 

 Skillnaden i kostnad mellan en SCPC och en TDMA länk är ganska stor.

  

 FÖRDRÖJNING, SVARSTIDER OCH EKO

 
 Vid kommunikation över satellit nätverk har en ny typ av problem
 dykt upp för äldre typer av protokoll. I satellitkommunikation är
 det framförallt två faktorer som påverkar kommunikationen:


 Problem: Fördröjning

 Beskrivning: Fördröjningen i en
 satellitlänk är ungeffär 270 millisekunder,
 vilket ihop med annan utrustning normalt
 innebär en fördröjning på 320 ms.
 Detta avser då kommunikation i en riktning,
 vid interaktiv kommunikation får man alltså en
 fördröjning på minst 640 ms. innan ett tecken man
 skriver in ekas tillbaka.

 Lösning: Genom att använda protokoll som passar
 ihop med/är avpassade för satellitkommunikation och/eller
 genom att använda kompensatorer kan man minska fördröjningen
 till ett minimum. En kompensator arbetar på så sätt att den 
 "ackar" all data lokalt innan det skickas ut över länken, på 
 så sätt upplever den lokala applikationen det som att 
 kommunikationen är OK och ingen "ack" behöver transporteras
 över länken. Detta kallas ibland för en PAD.


 Problem: Eko

 Beskrivning: I en kommunikationslänk uppstår ett eko av det
 man skickar iväg, om fördröjningen i länken är lång märks
 detta tydligt. Detta fenomen kan också ibland märkas i en 
 mobiltelefon, där det man säger kan eka tillbaka. Ekot finns
 alltid, men om det är kort så märks det inte, är det långt 
 som t.ex. en halv sekund så märks det tydligt och påverkar
 kommunikationen.

 Lösning: Problemet med eko är relaterat till fördröjningen,
 man kan alltså inte egentligen bli av med detta utan att bli
 av med fördröjningen. Det man kan göra är att använda 
 utrustning som dämpar ekot, dvs. "echo cancellation".
 Normalt är det teleoperatören som hanterar denna typ av 
 problem.


  
 Avancerade protkoll som HDLC/SDLC använder en teknik som är
 känd som ARQ - Automatic Retransmission reQuest för att kunna
 sända flera ramar innan man behöver vänta på ett ACK
 (acknowledgement). I denna teknik kallas det utrymme man har
 att sända ramarna i för ett "window".

 I markbundna nät är "7" den vanligaste storleken på "window size",
 dvs. man kan skicka 7 ramar innan man behöver vänta på ett ACK.
 För satelliter har ISO däremot angivit "127" som en lämplig
 storlek. En annan skillnad mellan markbundna nät och satellitlänkar
 är att paketstorleken i satellitlänkar kan vara ned till en tiondel
 av den i markbundna nät utan att man förlorar prestanda.
 Detta innebär att man i satellitlänkar kan ha paketstorlekar på
 100-200 bytes. VSAT har en tillförlitlighet på nära 100% med en BER
 (Bit Error Rate) på under 10^-7, dvs. mindre än 1 "bit" av 10^7
 förvrängs eller blir felaktig på annat sätt under överföringen.

 
 FÖRDRÖJNINGENS INVERKAN

 
 Det låter inte särskiljt mycket med 0.6 sekunders fördröjning,
 men detta resulterar i praktiken i en avsevärt större
 fördröjning:

           0.6 seconds
 |V|S|A|T|-------------->	En fördröjning på 0.6 sekunder för att
 ========================	skicka texten "VSAT" förefaller inte särskiljt
      0.6 seconds		lång.. .. men...
 |V|-------------->		
    <-------------|ACK|		Om man skriver in texten interaktivt, så att
      0.6 seconds		timers gör att varje tecken skickas separat
				och om det protokoll man använder förväntar sig
      0.6 seconds		en "ACK" för varje paket, blir fördröjningen
 |S|-------------->		istället:
    <-------------|ACK|		
      0.6 seconds		4.8 sekunder
				
      0.6 seconds		vilket är en ganska märkbar fördröjning.
 |A|-------------->		Detta är en förenkling av de problem som uppstår
    <-------------|ACK|		då man utnyttjar protokollet på fel sätt. I ett
      0.6 seconds		LAN där fördröjningen är avsevärt mycket mindre,
				märks inte detta.
      0.6 seconds		
 |T|-------------->		Ett vanligt problem är att då man skickar ett
    <-------------|ACK|		paket med data, skickar det protokoll man använder
      0.6 seconds		dessutom ett antal extra paket för att hantera
				kommunikation, adressering etc.


 
 Detta är en mycket förenklad bild av fördröjningsproblematiken i samband med
 satellitkommunikation, men det beskriver de grundliga problem i protokoll 
 (teknologier) där fördröjningen potentiellt kan utgöra ett problem.

 Här har fördröjningar pga. övrig overhead i protokollen inte medtagits,
 i själva verket kan alltså den faktiska fördröjningen bli ännu större,
 speciellt för protokoll på högre nivå där man för varje transaktion även
 kopplar upp den logiska förbindelsen, detta sker t.ex. i RPC. Om man
 använder protokoll som i första hand är gjorda för att användas i LAN,
 t.ex. SQL*Net så får man ytterligare problem genom att dessa protokoll brukar
 utbyta en hel del information förutom den information man faktiskt skickar.

 
  
 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\




 [REKLAM]---------------------+
 |´´´´´´´                     |
 | Titta in på www.phrik.com  |
 | där du nu hittar texter om |
 | allt från nyheter hos      |
 | Ericsson till handböcker   |
 | om phreaking!              |
 | Sidan är fortfarande under |
 | grundligt skapande och     |
 | utfyllnad.                 |
 +--------------------[/REKLAM] 
                      `````````


____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.5] Computer Telephony Integration|/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

 
 En av de på senare tid mest omtalade delarna av telekommunikation är
 CTI - Computer Telephony Integration. Det finns i huvudsak tre grenar
 inom detta:

 * Styra en PBX (televäxel) från en dator

 
 _____
 |   |          __         __       ___       __         __
 |___|          ||         ||      |   |      ||         ||
[____:]~------~====~-----~====~----| x |~---~====~----~====~----
                ||         ||      |___|      ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ""         ""                 ""         ""
                            
 Tidigare har styrningen av en växel antingen skett via växelns
 eget interface eller via ett serieinterface med en vanlig
 textterminal. Vissa växlar har haft ett interface för att kunna
 kommunicera med en dator, som t.ex. AXE-växeln som har haft
 ett X.25 interface, men det har funnits dåligt med programvara
 för detta. För AXE och MD-110 har dock Ericsson haft applikationer
 för detta i snart tio år. En av de största tillämpningarna inom
 detta område är "billing" -applikationer, dvs. applikationer för
 debitering av samtalstid och övriga teletjänster. EHPT har för
 detta en applikation som heter Progressor. För MD-110 har 
 Ericsson en programvara som heter "Ericsson Application Link"
 som gör det möjligt för en applikation att kommunicera med 
 MD-110:an.

 
 * Använda en "vanlig dator" i en PBX eller i övrig teleutrustning.

 
       __         __       ___       __         __
       ||         ||      |   |      ||         ||
-----~====~-----~====~----| x |~---~====~----~====~----
       ||         ||      |___|      ||         ||
       ||         ||     [____:]     ||         ||
       ||         ||      """""      ||         ||
       ||         ||                 ||         ||
       ||         ||                 ||         ||
       ""         ""                 ""         ""


 Tidigare har telefonväxlar och övrig teleutrustning haft
 specialtillverkade "datorer", utvecklingen går dock mot
 att man ersätter dessa med vanliga "standarddatorer",
 vilket i sin tur innebär att man lätt kan lägga till 
 extra funktioner i växlarna samt att man kan använda
 "riktiga" databaser i dem. Ett exempel på detta är att
 Ericsson har bytt ut sin "gamla" IOG-11 etc.
 i AXE växlarna mot en vanlig dator. En annan tillämpning
 av detta är då att man med hjälp av en PC som används
 som telefon kan få en bildtelefon. För att detta skall
 fungera behöver man en PC med högtalare och mikrofon
 samt programvara från t.ex. Picturetel.


 * Styra en dator från en telefon

 
 _____                                                          .
 |   |          __         __       ___       __         __     |_
 |___|          ||         ||      |   |      ||         ||     |=|
[____:]~------~====~-----~====~----| x |~---~====~----~====~----|_|
                ||         ||      |___|      ||         ||      
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ||         ||                 ||         ||
                ""         ""                 ""         ""
 
 Telefonin erbjuder ett "datanät" som så gott som alla har tillgång
 till, därför är det ett mycket användbart alternativ då man har en
 tjänst som är såpass enkel att man klarar sig med telefonens knappsats
 för inmatningar och då man vill erbjuda denna tjänst till "alla".
 Ett exempel på detta är bankernas "Datasvar" där man ringer upp
 kontot och sedan kan få den att utföra funktioner som saldouppgifter,
 kontoutdrag och överföringar genom att trycka på olika knappar.

 
 Historiskt sett har dataindustrin använt digital teknik medan
 telefonindustrin har använt analog, sedan ett antal år har dock
 tekniken inom telefoni i allt högre utsträckning blivit digital,
 fler och fler av telenäten har blivit digitala, samtidigt som man
 inom datorindustrin mer och mer börjar utnyttja distributerade
 lösningar, dvs. kommunikation över olika typer av telelänkar,
 hela Internet existerar t.ex. i ett telenät. Tidigare har också
 många PBX:er (växlar) varit analoga, vilket har inneburit att
 det har varit svårt att utnyttja den möjlighet det innebär att
 kunna använda en dator för att lägga till extra funktioner och
 för att automatisera.

 Denna integration omfattar egentligen även telefax (fax) där man
 numera kan både skicka ett fax och ta emot ett fax med en dator.
 I detta sammanhang kan man också nämna att det sedan länge
 kända faktum att en fax, en skrivare och kopiator är såpass lika
 att man llägg kan tillverka en apparat som integrerar alla
 dessa funktioner. Det är heller ingen slump att det ofta är samma
 företag som tillverkar alla dessa apparater.

 - Tillämpningar

 Det finns några tillämpningar som är särskiljt aktuella i 
 samband med CTI:

 * Röstbrevlådor

 Detta är en form at centraliserad telefonsvarare som svarar
 då en användare inte kan ha telefonen. Denna typ av lösning
 har funnits tidigare, men då har det krävts speciell hårdvara
 som är specifik för den aktuella växeln, nu kan man använda
 en generell lösning med en vanlig dator som server.


 * Talsvarssystem

 Med denna typ av tillämpning kan kunden styra en dator från
 sin telefon. Ett exempel på detta är bankernas "Datasvar" 
 där man ringer upp kontot och sedan kan få den att utföra 
 funktioner som saldouppgifter, kontoutdrag och överföringar 
 genom att trycka på olika knappar.


 * Internet

 De CTI-reöaterade funktioner som idag finns i Internet
 består ofta i att man genom att klicka på en knapp eller
 skicka ett mail kan få någon på ett företag att kontakta
 en. Förutom detta finns också den egentligen mer
 CTI-relaterade möjligheten med telefoni över Internet,
 även videokonferenser går att genomföra, dock blir kvalitén
 på dessa ofta ganska dålig pga. den inte allt för starka
 kapaciteten. 

 
 * Styrning av inkommande samtal

 Med en CTI applikation kan man se efter vem som ringt och
 vilket nummer de har slagit. På så sätt kan en kund direkt
 kopplas till rätt person eller rätt avdelning. På detta sätt
 kan en viss kund alltid bli kopplad till samma försäljare,
 serviceman etc. Förutom detta kan CTI-applikationen också
 plocka fram kundens data.


 * Styrning av utgående samtal

 Detta fungerar på ett liknande sätt som "Styrning av
 inkommande samtal".

 En CTI-applikation kan hålla reda på status för en kontakt
 så att t.ex. om man försökt få tag på en viss kund utan att
 lyckas så håller applikationen reda på detta och påminner
 om det. På samma sätt kan man ta hand om kunder som sökt
 en viss försäljare utan att lyckas, t.ex. på grund av att
 denne varit upptagen, försäljaren kan då automatiskt få
 ett meddelande om att kunden sökt honom.


 * Screen Pop

 Denna funktion innebär att CTI-applikationen automatiskt
 kan plocka alla data för en kund som ringer, så att
 försäljaren får upp allt detta på sin skärm. 
 CTI-applikationen kan dessutom ta fram speciella formulär
 etc. så att försäljaren kan hjälpa kunden på bästa sätt.

 
 - TAPI och TSAPI

 Det finns två standarder som gör det möjligt för
 applikationer att på ett enkelt sätt kommunicera med en PBX.

 
 * TAPI - Telephone Applications Program Interface
   utvecklat av Microsoft.
  ______
 |      |
 [Server]                                   __         __
 |______|                    _____          ||         || 
   _|_                      |     |~------~====~-----~====~-
  [LAN]---[u]---[Telefon]---| PBX |         ||         ||
  |___|---[u]---[Telefon]---|_____|         ||         ||
                                            ||         ||
                                            ||         ||
                                            ||         ||
                                            ||         ||
                                            ^^         ^^

 Bilden ovan visar arkitekturen i TAPI, vad som kan vara värt
 att notera här är att det behövs extra hårdvara i anslutning
 till varje klient, vilket alltså innebär en extra kostnad.
 TAPI är implementerat i tre samverkande nivåer:

1) Ett telefon API

   Detta är interfacet för de applikationer som använder TAPI.
   Det finns flera kommersiellt tillgängliga produkter på denna
   nivå, t.ex. Telecom Automation:s, "PhoneLink TAPI", 
   TeleCOMPUTING:s "LINK" och Active Voice:s "ViewCall".
   Syftet med dessa produkter är att göra det enklare för 
   applikationer att utnyttja TAPI, de kan också tillföra
   extra funktioner. Denna nivå är den nivå som i detta och
   andra sammanhang benämns "Middleware".

2) Ett dynamiskt länkbibliotek (DLL)

   Det dynamiska länkbiblioteket heter "TAPI.DLL" och laddas in
   som en del av Windows. TAPI ingår som en standardkomponent i
   Eindows, det kostar alltså inget extra.

3) Ett telefon SPI (Service Provider Interface)
   I denna nivå finns funktioner som är speciella för en viss
   teleoperatör och/eller en viss televäxel (PBX). Ibland
   marknadsför växeltillverkarna här ett tredje företags
   programvara.


  * TSAPI - Telephony System Application Program Interface
  Utvecklat av AT&T och Novell.

  ______
 |      |
 [Server]                 __         __
 |______|  _____          ||         || 
   _|_    |     |~------~====~-----~====~-
  [LAN]---| PBX |         ||         ||
  |___|---|_____|         ||         ||
            ___|___       ||         ||
           [Telefon]      ||         ||
                          ||         ||
                          ||         ||
                          ^^         ^^
 Här kan man notera att det för TSAPI inte krävs någon
 extra hårdvara. En annan viktig skillnad är att i TSAPI
 är varje klient individuellt kopplade mot telefoner,
 medan de i TSAPI är inkopplade via det vanliga nätverket.
 Ett exempel på en TSAPI produkt är "Novell Telephony Services".

 Det finns ytterligare några skillnader mellan TAPI och TSAPI
 som är värda att notera:

 * TAPI karaktäriseras ofta som en "desktop lösning", medan
 TSAPI karaktäriseras som en "nätverkslösning". Detta på grund
 av att varje "desktop" är individuellt inkopplad mot en telefon
 i TAPI, medan de i TSAPI är anslutna via det vanliga nätverket.

 * TSAPI kräver ingen extra hårdvara för varje klient, vilket
 däremot TAPI gör.

 * TSAPI kan användas för såväl DOS som Windows -applikationer,
 medan TAPI bara stöder Windows.

 * Programvaran för TAPI ingår i Windows, dvs. den är praktiskt
 taget gratis, medan den för TSAPI innebär en extra kostnad.

 
 Den nya versionen av TAPI (TAPI-II), skall bli utformad på
 samma sätt som TSAPI, dvs. den skall bli "serverbaserad".
 Då detta skrivs finns ännu inte TAPI-II, varför det är
 omöjligt att kommentera denna eller att göra några jämnförelser
 med TSAPI.


 ß End Of Lines

 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\




 on *:TEXT:+*:*:/$2 $3 $4 $5 $6 $7 $8 $9




____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.6] Pantautomattrick|/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 Stoppar du i två hoplödda, små, bronsfärgade femtioöringar och stoppar i dem
 i en cola-automat så är det mycket troligt att du får ut båda femtioöringarna,
 men nu har lodet lossnat, och så får du ut en enkrona samma gång. Har fungerat
 flera gånger för mig, har dock inte provat med andra pengar, testa två 5-kronor
 eller nåt ;). Femtioöringarna särades innuti maskinen, inte när de slog i 
 "koppen" där nere, när man tryckte ut dem.. Vad är det för kraft som sliter så
 i våra pengar?
 
 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\





____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.7] SIEMENS M20 TERMINAL|/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨ 
 (Repris från TH's gamla filarkiv)

 Du kanske har läst en liten textsnutt i SUEZ eller vart
 det var där Knash^ / d1ox skrev om något SIM kort innuti
 ett elskåp som skickade information om ett bevattningssystem.
 .. eller hur det nu var.. =). 

 För en tid sedan åkte Zeromatic och RobbTheJobb ut till en
 liten grön sak i skogen, en GSM anläggning tillhörande Comviq,
 på baksidan, intill den stora masten, satt ett elskåp med en
 antenn ovanpå. Jag tittade in och fann två proppskåp, en större
 mojeng med LCD display och två blå knappar på, sammt två små
 svarta lådor. En "Powersupply" som var kopplad till en
 "M20 Terminal". Dessutom stod ett 070-nummer som vi skrev upp
 och senare ringde från en telefonkiosk, då fick vi modem som
 svar.. Sedan kom en kopplingston, sedan piiiiiiiip igen, sedan
 kopplingston. (Nåväl, så gott som kopplingston,) vi kunde inte
 ringa vidare iaf. Jag har ännu inte provat att ringa upp terminalen
 med mitt modem. Jag sökte lite efter MT40 (som power-supplyn) hette
 och M20 (terminalen). M20 är en terminal som skapats av Siemens
 och som används som mobilcentral, den kan hantera små SMS meddelanden, 
 Tele, fax etc. Den används bland annat som sändare vid larm,, den kan 
 sammarbeta med datorer för att skicka information om läge etc. i olika 
 sammanhang, den går att ringa upp, en går att styra med nåt
 PCL handset(?), med en terminal med DTMF knappsatts eller med en PC.. 
 Den kan hantera in- & utrikessamtal, tjänster etc. 

 Börjar man se sig omkring så märker man snart att det sitter
 små skåp vid stora el-stolpar, el-centraler, vattenverk, GSM
 anläggningar ;), med mer. Skåpet kan se ut hur som helst,
 vanligen som ett elskåp, ovanpå bör det dock sitta en liten
 svart metal-antenn för att du ska behöva engagera dig i den.
 Dock har jag också sett elskåp som ej varit mobilt anslutna,
 men till telefonnätet. Inuti ett elskåp vid reningsverket
 där jag och RobbTheJobb bor, satt en grå låda, fylld med
 ett par kretskort, ansluten till ett K-skåp som stod nedanför,
 dessutom satt det ett telefonjack inuti elskåpet, bara att
 koppla in sig och ringa...
 
 Gå till www.phrik.com och klicka dig till Telecomarkivet,
 där finner du en del papper och en heltäckande manual kring
 Siemens M20. (Som fungerar som en GSMmodul eller ett GSMmodem).

 
 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\






____________________________________________________________________________________
\________________________________________\\\_______________________________________/
 [0.0.8] Länktips                    |/
 ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 - Väldigt alternativa böcker och verktyg mm: www.phreakstore.com
 - Hacking Wargames: www.try2hack.nl
 - Rolig ASCII animation(!) (pr0n): www.onzin.com/fun/sex.txt
 - Datormuseum: http://old-computers.com/news/default.asp
 - 2600Gävle: http://2600gavle.cjb.net
 - Privat hemsida & tele/phreaking arkiv: www.phrik.com
 - Onlineshop för DJ's: www.backtoplastic.com
 - Swedish Porno Network: www.swepr0n.net
 - JabTV, humor, Bin Ladin kul etc.: www.JabTV.com
 - #Carda:s gamla sida: http://carda.lamer.cc
 __________________________________________________________________________________
/_________________________________________///______________________________________\
                                 Z e R o M a T i C
   		  °
       °  °     °   °
    °        ° °      °
  °           °°       °						 °
 °           °  °      °   						    °
°           °   °     °					   °  °               °
           °   °    ° 		  ©   ©	                 °	 °         °   °
          °  °,©©©©©©. ©©©      ©©©   ©©© ©©©©©©©©©	 	    °     °     °
           °  ©´ °  `©  ©´      `©´   `©´    `©´  		      °   °    °
         °    ©°        ©        ©     ©      ©   		       °   ° °
       °    ° `©©©©©©.  ©        ©     ©      ©		 	      °   °  °
      °  °          `©  ©        ©     ©      ©			    °   °      °
    °  °      ©      ©  ©        ©     ©      © 		  °  ° 		 °
  °      °    `©©©©©©´  ©©©©©©©© `©©©©©´     ©©© 		° °  		  °
°           ° °  ° °  °   °  ° °°  ° °°  ° °° °  °  °° ° ° °  °  ° ° °  ° °  °  °
            [  w w w . t e l h a c k . o r g   -   w w w . t e l h a c k . c o m  ]
             \________________________________/ \________________________________/
                                      magazine@telhack.com

← 112_04.txt 112_06.txt →